Etikettarkiv: dumheter

Halvledare

Om nu säkerheten på Fredrikshofs träningsrundor och i mastergrupperna på Vätternundan är prio ett, varför åsidosätter ledarna det?

Det var de mest orutinerade cyklister jag varit med om. De ger inga tecken för potthål eller hinder i vägbanan – körde ner i flera hål och höll på att kollidera med kantstenar flera gånger, de kör hejdlöst mot stopplikt, vinglar omkring i sidled, håller inte sin plats i klungan eller väntar inte in de som blir efter. Är det första gången de cyklar överhuvudtaget? Vi måste kunna lita på varandra i en klunga, de längst fram är våra ögon.

Och de här ska jag cykla 30 mil med nästa helg?! För första gången är jag rädd när jag cyklar. Det kommer bli olyckor med sådana här stollar som inte följer trafikregler eller tänker på gruppens säkerhet, utan bara skiter i andra.

Sa till en ledaren att det här var det värsta träningspasset jag varit med om hos Fredrikshof. Inte konstigt cyklister och Fredrikshofare får dåligt ryckte. Ledarna ska vara förebilder och föregå med gott exempel, tyvärr var de inte alltid en förebild.

Är det säkerheten som går främst, får det fanimej ske en uppryckning!

Murphy

Vilken dag det var igår! Allt som kunnat gått fel verkar ha gått just fel. Började dagen med bara fyra-fem timmars sömn. På jobbet sulle jag uppgradera en skrivare, det brukar ta tio minuter. Det tog två timmar, för servern fick startas om nöttielva gånger. Hann därför inte ta på mig skorna, så barfota sparkade jag in tårna i en stol som jag inte såg. Med en blå tå som resultat. Som tur var inte höger stortå. Då hade jag dött.

När jag skulle cykla ut på min träning på Ekerö, gick cykelglasögonen sönder. Hållaren för de färgade glasen gick inte att klämma på själva bågarna. Snabbt till Cykelcity som hade delar hemma. Men det tog 4 män och en halvtimma för att sätta på den nya hållaren på mina bågar. Normalt tar det max 10 sekunder.

Väl ute vid Skå upptäckte jag att vänster vevarm satt så löst att den höll på att trilla av. Bara att skruva på, men ändå. Fick sen för mig att klotsen under högerskon inte satt bra, och började justera den. Vilket jag inte skulle gjort. Det tog fyra gånger innan jag fick den bra igen. Rör aldrig det som inte är trasigt!

På väg hem via Slagsta funderade jag på vad mer som kunde gå fel. Kommer jag komma hem levande eller blir jag ihjälkörd? Det gick bra, som ni märker, kom hem utan blessyrer. Trots en överstrulig dag, var det inget som gick sönder, allt gick att laga eller byta ut. Blev 95 kronor fattigare för glasögonen, bagateller i förhållande vad dyrt allt kunnat blivit.

Negerboll

I DN kan vi läsa hur SJ gjorde reklam för negerbollar i tågets högtalare. Nu förfasas de politiskt korrekta. Diskrimineringsombudsmannen har tidigare klassat ordet som olämpligt eftersom det kan förknippas med slaveri och rasism.

Samtidigt kan vi i DN läsa att Sverige får bakläxa av FN:s råd för mänskliga rättigheter när det gäller bland annat hatbrott och diskriminering mot minoriteter och brister när det gäller jämställdheten. Snacka om att sila mygg och svälja elefanter. Det är lättare att ta ställning mot kakverket negerboll än mot rasism och förföljelser. Är det inte bättre att vi lägger energi på att bekämpa den verkliga rasismen, hatbrotten och förföljelserna istället för att lägga energi på vad kakor heter?

Då ska vi väl inte få säga kaffe heller, det kan ju associeras till kaffer, vilket var ett nedsättande namn på de svarta under Apartheid i Sydafrika. Kan vi inte förbjuda hela svenska språket på en gång, allt kan ju tolkas rasistiskt.

Kulturnattskatastrof

Efter den goda middagen på Bröderna Olsson, tog vi en rask promenad till Nybroplan för att där köpa biljetter till Kulturnatten. Det enda som lockade oss var att få knalla upp de 300 trappstegen i Stadshustornet för att beundra Stockholm på natten. Men biljetterna var slut, och jag som tänkte bjuda fröken på det hela, vågade inte köpa två sms-biljetter á 150 kronor på min tjänstetelefon. Det är inte riktigt vad den är till för. Så fröken Mumsig fick köpa dom på sin telefon. Sen iväg på en av kvällens specialbusslinjer som visade sig tillhöra Stockholms filmfestival. Så medan vi sniglade fram i trevlig maklig takt och skådade Stockholmsnatten från bussens andra våning, fick vi oss till livs Stockholms biografhistoria. Det var en riktigt trevlig överraskning tyckte vi båda. Däremot var det inte lika trevligt när vi kom till Stadshustornet fem i elva på natten. Vi möttes av barska dörrvakter som troligen normalt jobbar på Stureplan och någon värdinna som sa att de stänger insläppet 23.00! Vi var flera som protesterade att det i programmet stod att Stadshustornet var öppet till klockan 00.00. ”Synd för er” var det serviceinriktade svaret vi fick.

Ganska imponerande, att anställda av Stockholms stad som arbetar i Stockholms stadshus, inte vet vad Stockholms stad har beslutat i Stockholms stadshus! Det var vår Kulturnatt det; 300 kronor för en bussresa på cirka 30 minuter. Tack Stockholms stad för vad ni kallar kultur! Jag det lurendrejeri.

Tomma tunnor

Ju oftare någon använder ord för att framhäva sina egna positiva egenskaper, desto mer tenderar de att inte leva upp till dom. Som att försöka rättfärdiga sitt omoraliska handlande.

Se bara på socialistiska stater och de gamla öststaterna som Östtyskland och Sovjetunionen. Ordet demokrati används både till höger och vänster, bland annat genom att få in ordet demokrati i landets officiella namn. Som DDR, Deutsche Demokratische Republik, eller Nordkoreas officiella namn Demokratiska folkrepubliken Korea. Två länder som är allt annat än demokratiska. Ju mer ordet demokrati använd, desto minde demokratiska är dom. Vilket även oftast stämmer med Socialdemokraterna och den så kallade Rörelsen. Där ord som demokrati, solidaritet och jämlikhet används i parti och minut, men som ingen av dom på länga vägar lever upp till. De svenska Socialdemokraterna och dess Rörelse är väl de minst demokratiska, solidariska och jämlika organisationerna som finns.

Så fungerar människor också. De vill gärna tillskriva sig egenskaper de inte äger. Som att ofta kalla sig hänsynsfull, snäll, respektfull och så vidare. Men tyvärr, desto oftare en person tenderar använda dessa ord, desto mindre lever du upp till ordens betydelse. De som ofta kallar sig hänsynsfulla, är de mest hänsynslösa människorna. De som kräver respekt av andra, är de som inte själva respekterar andra.

Det är helt enkelt mycket ord och liten verkstad. De som verkligen är hänsynsfulla och respektfulla, snackar inte så mycket om det. Utan är det helt enkelt i sitt handlande.

Projektion

Igår var jag på bio med några trevliga singlar från Funbeat. Filmen Shutter Island projicerades på filmduken så vi kunde se den. Även människor kan projicera sina känslor på en ”filmduk, så här säger Wikipeda om saken.

Projektion, en term som används inom psykologin för att beskriva hur en person som inte vill inse eller kännas vid sina egna ”svagheter” för att försvara självbilden kan tillskriva dessa egenskaper på andra personer istället. Enligt Sigmund Freud är detta en psykologisk försvarsmekanism, som verkar för att förmildra ens egna oönskade tankar, värden, etc. Personen (A) vill bli ”rentvådd”, varför denne projicerar sin svaghet på en annan person (B), i till exempel sociala sammanhang för att få bekräftelsen av andra att svagheten ej längre kan associeras med en själv och på så sätt rentvår sig själv (A).

Bulldozer

Vad är det i ordet privat som en del inte förstår? Kan inte folk hålla privata saker just privata, istället för att offentliggöra allting? Privata saker ska avhandlas privat, det angår ingen annan. Låt mitt privatliv vara, jag bestämmer själv vad som ska offentliggöras av mitt privatliv. Det bestämmer ingen annan än just jag.

Var tog respekten och hänsynen till andra människor vägen?

Hyckleri i kubik

Nu har jag fått min beskärda del av hyckleri och lögner för ett helt år, så jag tror jag går och lägger mig. Magstarkt att sitta på offentliga forum och tycka synd om sig själv, när vederbörande själv försatt sig i situationen. Eller tillskriva sig själv egenskaper som denne bevisligen inte besitter. Det riktigt vänder sig i magen på mig av avsmak. ”Det är synd om människan” som August Strindberg sa. Det är riktigt synd om självgoda och självupptagna egon. God natt!