Stockholm måste vara omvända världen, där alla gör omtvärt. Folk går mitt i gatan, bilar kör på trottarer, cyklister kör mot rött – ingen är på rätt ställe. Sen har de mage att bli förbanade för att de är på fel ställe och blir tillsagda att de gör fel och utsätter andra för fara. Självupptagna egon, kan vi inte vara överens om att vi följer de regler som finns, istället för att hitta på egna?
Etikettarkiv: dumheter
Katten på råttan
Inget är som väntan säg dom. Nej, inget är så olidligt som att vänta. Väntar på att kontoret ska flytta, väntar på att mina grejer ska komma. Väntar på att läkaren ska bemöda sig att få tummen ur och skicka det där läkarintyg han lovade förra veckan och som jag behöver nu. Väntar på min pump jag tappade i den hemska I2-skogen som käkar cykeldelar. Väntar på att folk ska betala räkningarna i tid som jag skickat till dom. Varför ska det vara så svårt att göra sin del i livet? Inser de inte att andra blir drabbade av deras oförmåga att göra sitt? Morgondagen får ägnas åt att jaga folk och få dom att göra sitt jobb, så jag kan göra mitt. Vilket innebär att andra får vänta på att jag ska göra mitt, för att jag ska leka arbetsledare och jaga på andra. Andra blir drabbade av att jag blir drababde. Och sådär håller det på. Hur svårt kan det vara att göra sitt?
Ihop skriv ning
I dessa tider när sär skriv ning är så populärt finns en motrörelse, som inte nöjer sig att bara påpeka när någon sär skriver i en text. De angriper även med moteld! De ihopskriver något så förskräckligt att läsbarheten blir enormt försvårad. Det finns en anledning att det är mellanrum mellan ord och grupper av tecken, för att öka läsbarheten. Istället har ihopskrivarna börjat skriva telefonnummer utan ett enda mellanslag eller bindesträck. Det är ju hopplös att läsa ett telefonnummer, lika svårt som att försöka läsa ett OCR-nummer på räkningen och försöka knappa in det rätt.
Hur lättläst är numret när det skrives 0858772326? Istället för att skriva det enligt svenska skrivregler i grupper som 08-58 77 23 26. Ring inte numret är ni snälla mer än vid akuta situationer när det är fel på statens järnvägsanläggning, det går till Banverkets felmottagare. Fast nu vet ni ju numret om något allvarligt händer.
Välkommen hem?
Det första som möter oss när vi kliver av bussen på Cityterminalen är stanken av urin. Är det så vi ska välkomna våra gäster till Huvudstaden som skryter om att vara så vacker och ren? När den i själva verket stinker som en urinoar.
Nu vill jag inte klaga på de som pissar lite varstans. För många gånger har de inget val, alla är faktiskt inte fulla när de pissar! För hur många allmän toaletter finns det egentligen i stan? Jodå, de finns… typ vid Nybroplan och vid Slussen. Den som lider av inkontinens hinner inte fara runt kilometervis för att hitta en toalett. De behöver kissa NU!
Men tjänstemännen kommer med så egendomliga lösningar. Det var problem med att folk hoppade ned på tunnelbanespåren för att kissa. Tror jag det, av Stockholms 100 tunnelbanestationer finns det bara en som har offentliga toaletter, det är T-centralen. Återigen, jag försvarar inte fyllepissarna, de har försatt sig i situationen frivilligt. Till och med betalat för det. Men det finns många som lider av inkontinens. Ska de aldrig få lämna sitt hem och åka kollektivtrafik som alla andra? Lösningen på dessa problem är självklart fler offentliga toaletter. Gärna bevakade, och att det då kostar en slant gör mig inget. Bara det är rent och snyggt och att de finns minst en offentlig toalett per station.
Hur löste SL:s smarta tjänstemän det hela då, med fler toaletter? Nej! De köpte in larmsystem för flera miljoner som larmar när obehöriga hoppar ner på spåret. Precis som om det skulle göra folk mindre kissnödiga.
Tanken kanske var god
Den bakomliggande tanken med att gå ut på balkongen för att röka, är väl att de som är inomhus ska slippa röken? Men det fungerar inte i praktiken. Alla hus är byggda enligt principen att luftcirkulationsanläggningen skapar ett undertryck i lägenheten genom att fläktarna på taket suger ut luften från lägenheten genom ventiler i kök och badrum, och därmed suger in luften in i lägenheten genom springor i fönster, dörrar och insugsventiler. All rök sugs ju in i lägenheten från balkongen då det är ett undertryck i lägenheten, så det blir mer rök i lägenheten än på balkongen. Försök inte förklara detta för en rökare, de stirrar oförstående på dig med orden ”men jags tår ju ute och röker”. Därför stod jag under hela festen på balkongen bland rökarna istället för inne i lägenheten bland ickerökarna. Det var bättre luft där ute på balkongen helt enkelt.
Söndagsbilister
Söndagsbilister kallade pappa bilister som inte körde bil så ofta. Därför hade de uppenbarliga problem med att veta var de skulle, hålla trafikrytmen eller följa trafikreglerna. En söndagsbilist behöver inte köra bil bara på söndagar för att bli kallad söndagsbilist, de är ute och kör alla dagar i veckan med samma nervösa körstil. Men förty beter de sig som en söndagsbilist.
Att cykla till jobbet mellan halv åtta och halv nio är dumt. Det vet jag sen tidigare, ändå så gör jag det om och om igen. Som imorse. Och det är under den timmen som alla livsfarliga pendlare ska cykla till sina jobb. De som förstör rytmen genom att knappt ha styrfart och därmed vinglar omkring på cykelbanan, helt ogenerade att det ligger tjugo cyklister bakom som vill förbi. De har även nollkoll på trafikreglerna, cyklar lite hur som helst där det behagar. Fick imorse möte av för ovanlighetens skull en man, som vid mötet började väja åt sitt vänster, alltså mot mig som höll åt höger. Då fortsatte jag hålla höger mer och mer, samtidigt med orden ”vakna! vi har högertrafik i Sverige sedan 1967”. Varvid jag fick världens utskällning om min mentala hälsa.
Kan inte söndagsbilisterna hålla sig till sina bilar, måste de sätta sig på en cykel och bli en söndagscyklist till fara för omgivningen?
Plakat
Trodde jag skulle få se schlagerfestivalen på teve, men det var tydligen en studentfest med två packade ryssar som skrek WOWOWOWWOWOWOW EUROPA HALLO hela tiden. Eller gick dom på ecstasy?
Härdande
Regn är härdande, men värst var nog allt grus som kröp in överallt i både människa och i cykel. När vi klev in på fiket vid Rosenhill började skrattkalaset. Alla såg ut som kolgruvsarbetare i ansiktena, svarta och skitiga. Det är härdande att cykla i regn.
Det härdar på tålamodet att cykla med hattiga cyklister i klunga. Sådana där som vinglar hit och dit i sidled, eller som i ena stunden trampar järnet, för att sedan ligga och frirulla. Det går att bli nervös för mindre, klungan böljade fram och tillbaka som ett gummiband. Och det är då det händer, det som inte får hända. Någon bromsar i klungan! Vilket gud förbjude, aldrig bromsa i en klunga när det ligger andra någon decimeter bakom! Hoppas killen längst bak som inte hann bromsa och som spräckte hjälmen i fallet inte bröt nyckelbenet. Det krasade otäckt om hans vänstra axel.
Samhällets normer
Det har i alla tider funnits människor som är rädda för det avvikande, för det som går utanför deras egna normer. Sådana som därmed anser sig stå över både lag och moral och därmed har sin fulla rätt att häckla, förfölja, förnedra, utsätta de ”andra” för livsfara. Ja, till och med döda i sin iver att upprätthålla det de anser vara den förträffliga normen alla bör leva efter.
Förr var det judar, svarta, homosexuella, zigenare och andra som ansågs vara ”onormala” och utanför gängse norm. Det var inte alls länge sen som en homosexuell blivit mördad för att denne var just homosexuell. Den som mördade tyckte det var helt rätt, då allt onormalt är som en cancersvulst som ska elimineras, för att inte störa deras egna skeva introverta livssyn.
I Sverige där bilen sedan 1950-talet är normen för hur förflyttning skall ske, är allt annat onormalt och skall förlöjligas och utsättas för fara. Bilister anser att cyklister faller utanför denna norm och därför tar de sig ha rätt att tuta, preja och medvetet köra på cyklister. Cyklisterna är i deras ögon en cancersvulst i trafiken som stör bilistens ego och stör dennes norm att alla ska köra bil. Jag får dagligen höra från cyklister där de är nära att bli ihjälkörda, inte av en bilist som gör ett litet misstag, utan av en bilist som fullt medvetet köra nära, prejar och siktar på en cyklist. Syftet med detta brukar de ange att de vill lära cyklisten en läxa. Vad har cyklisten för nytta av den lärdomen när denne är död? Det är ju helt uppenbart varför bilister fullt medvetet går in för att skada oss, de vill rensa bort cyklisterna från detta jordeliv. Och det är helt ok, ingen verkar anse detta är konstigt, för bilismen är normen i samhället, allt annat ska bort.
Nästa gång kanske är det någon annan grupp i samhället som är onormal och skall lynchas. Vem vet, kanske tillhör du någon av de grupperna?
Självmål
Undrar om man blir smartare av att cykla? Iallfall verkar de som inte cyklar rent utav sagt dumma i huvudet. Följande utspelades vid lunchbordet på jobbet:
– Jag tycker det borde vara hastighetsbegränsning för cyklar i stan, säger kollegan
– Hur menar du, det är 50 generellt som är hastighetsbegränsningen i stan, och 30 på vissa gator, frågar jag
– Ni kommer ju så fort, fortsatte kollegan
– Det är väldigt svårt att cykla fortare än 25-30 km/h i stan med tanke på all övrig trafik, trafikljusen, gående och så vidare – så du menar att en cykel som kommer i 25 km/h åker fortare än en bil som kör i 50? förklarade jag
– Men jag tycker iallafall att ni cyklar kör så fort i stan
Där borde jag ha avbrutit honom med de vänliga orden: snälla, säg inget mer… För din egen skull. Du gör dig bara dummare än nödvändigt. Men så snäll vill jag inte vara. Mot dumhet hjälper ingenting.