Kategoriarkiv: livet

kärlek, livet

Kvinnlig girighet… och manlig förnöjsamhet

3 kommentarer

I New York City har det öppnat en butik som säljer äkta män. Dit kan kvinnor gå för att finna sig en man. Vid ingången står följande instruktion. Du kan endast besöka denna butik en gång. Det är sex våningar med stigande pris på produkterna för varje våning. Du kan välja en produkt från en våning, eller välja att gå upp en trappa. Dock får du aldrig gå tillbaka ner en våning, bortsett från att lämna butiken.

En kvinna går till butiken för att finna sig en man. På första våningen står en skylt. Första våningen: Dessa män har fast jobb. Hon är intresserad men fortsätter uppåt. Andra våningen: Dessa män har fast jobb och älskar barn. Det är bra tänker hon, men jag vill ha mer så hon fortsätter uppåt. Tredje våningen: Dessa män har fast jobb och älskar barn samt har ett extremt bra utseende. Jösses tänker hon men fortsätter uppåt. Fjärde våningen: Dessa män har fast jobb och älskar barn, ser sinnessjukt bra ut. Samt hjälper till med hushållsarbetet. Åååh underbart vad ska jag göra tänker hon, men går vidare uppåt. Femte våningen: Dessa män har fast jobb och älskar barn ser, sinnessjukt bra ut. Samt hjälper till med hushållsarbetet och är mycket romantiska. Hon är såååå frestad men väljer att fortsätta till sista våningen. Sjätte våningen: Du är besökande nummer 31.456.012 på denna våning. Det finns inga män på denna våning. Den existerar bara för att bevisa att det aldrig går att tillfredsställa kvinnor. Tack för besöket!

För att undgå att bli beskyllda för könsdiskriminering har butiksägaren öppnat en ny hustru-butik tvärs över gatan. Första våningen har kvinnor som älskar sex. Andra våningen har kvinnor som älskar sex, har pengar och tycker om öl. Våning tre fyra, fem och sex har aldrig haft några besökare.

Publicerat med benäget tillstånd av Chinese Rasta, som själv lånat den…

hälsa, livet

Lappsjuk

Lämna en kommentar

Nu har jag varit hemma i nio dagar och det börjar bli tråkigt. Kände imorse att jag behövde lite äventyr. Det räcker att gå mer än 200 meter för att det ska bli äventyrligt med en sko som glappar i hälen hela tiden. Blir lite funny walks över det hela. Sonika tog jag en matlåda ur frysen, åkte till jobbet och satte mig och lunchade med kollegorna. Sen åkte jag hem igen. Behövs inte mycket mer än så för att få variation i livet.

hälsa, livet

Färdigbunkrat, kasta loss

Lämna en kommentar

Nu har jag fyllt frysen och kylen med massa mat. Har inte räknat med att komma utanför dörren på minst en vecka efter morgondagen. Så det gäller att vara förberedd. Men jag höll på och glömma det viktigaste: kaffe och toapapper! Det hade sett ut det, om jag fick dricka te och torka mig med gamla DN i en vecka och därmed blivit både grinig av abstinens och svart i rôva.

livet, spårvagnar, vänner

Återbördad

4 kommentarer

I söndags fick jag ett överraskande samtal från Björn. Han undrade vad det var för kamera jag letat efter sen i juli. Jodå minsann, det var den han höll sin hand. Hämtade den imorse på TågX på Östra station. Ojoj, nu ska jag gotta mig i flera hundra bilder från två härliga veckor i Malmköping. Visar här ett smakprov på en bild jag aldrig trode jag skulle få se. Och var låg kameran någonstans då? Jo, på min säng i mitt egna rum i personalhuset! Men Björn, vad gjorde du i mitt rum… tack iallafall, puss på dig.

fôlk, livet

Tänkvärt

7 kommentarer

Anne skrev några tänkvärda ord i ett annat inlägg som jag vill lyfta fram. Tyvärr står hon som anonym, men hon ville skriva med sitt namn berättade hon för mig, då hon står för sina ord. Det blev något galet med Blogger så hon kunde inte att skriva med sitt namn. Anne skrev:

Det kan inte vara för mycket begärt att önska att vuxna människor beter sig just som vuxna människor.

Empati, respekt, lyhördhet är fina ord och dessa får man om man själv ger det. Brukar sällan vara svårare än så.

Kunde inte skriva det bättre, så jag låter hennes ord stå för sig själva.

livet

Synt å sånt

2 kommentarer

Av ohejdad vana har jag varit syntare i 28 år och vad är då mer lämpligt än att besöka Syntens dag på Musikmuseet? Sagt och gjort. Men… i ett litet hörn på bara cirka tre kvadratmeter hade de ställt ut några syntar i två montrar. Jag blev lite besviken faktiskt, trodde utställningen skulle vara större. Däremot ingick det i entrépriset en konsert, så varför inte?

En ung kille spelade på flygel och en ung tjej spelade på syntens urinstrument theremin. En halvtimme med elektroniska toner från ett instrument som uppfanns för cirka 90 år sen av ryssen Léon Theremin, därav instrumentets namn. Besvikelsen var som bortblåst när jag satt där i konsertsalen och såg hur hur hon magiskt rörde sina händer i luften och med små rörelser framkallade smekande toner. Vad jag inte visste då, men gör det nu när jag bloggar om det, är att tjejen som spelade hette Carolina Eyck och tydligen är en världsvirituos på theremin. Sedär, jag har fått årets dos av finkultur. En riktigt bra söndag helt enkelt.

fôlk, känslan, kärlek, livet

Kabelbrott

7 kommentarer

Hur ska jag kunna veta att jag inte får,
när ingen sagt att det inte är tillåtet?
Hur ska jag kunna vet att jag får,
när ingen sagt att det är tillåtet?

Hur ska jag kunna höra vad du vill,
när du inte säger något?
Hur ska jag kunna förstå vad du vill,
när du inte menar något?

Hur fan ska begripa det osagda,
hur i helvete ska jag förstå det obegripliga?
Jag har letat och sökt överallt,
men det finns inga kurser i telepati!

kärlek, livet

Stödbenet

Lämna en kommentar

Ingen av mina cyklar har stödben. Behöver jag ställa ifrån mig cykeln, lutar jag den mot en vägg, mot en stolpe, eller lägger ned den på marken. Men när det där inte fanns någon vägg eller stolpe att luta den mot, eller någon mark att lägga den på, fanns stödbenet där. Ett hittills osynligt stödben fälldes ut och tog emot cykelns tyngd och gav den stöd. Stödbenet gav cykeln det stöd den behövde exakt precis då så den inte föll omkull utan kunde behålla sin stolthet.

Tack Carina!

cykel, livet

Spotta ut

3 kommentarer

Kanske börjar bli uttjatat det där uttrycket som inte alla förstår humorn i, att ”en riktig karl ska tåla lite sprut på rumpan”. Idag vidareutvecklade jag det till ”… och lite sprut i ansiktet… undvik dock att svälja leran”.