Kategoriarkiv: livet

Språkbegåvning

Brukar alltid säga, det är alltid något man glömmer, när jag reser iväg. Klonen och jag funderar och funderar under våra resor; vad har vi glömt nu. Inte alltid jag glömmer något, men för det mesta. Likadant nu.

Det skulle vara konferens i Nynäshamn från tisdag lunch till onsdag lunch, och vad passar då inte bättre än att cykla dit och hem?! Sagt och gjort, det är ju bara 75 kilometer enkel resa. Packade en väska med ombyte som en kollega tog med på bussen ned och jag cyklade iväg tidigt igår morse. När jag sedan fick väskan på hotellet och jag skulle byta om till icke cykelkläder, upptäckte jag direkt vad jag hade glömt. Vad franskt är vet jag sedan tidigare, men kollegan kallade det italienskt, vilket var ett nytt uttryck för mig. Av andra har jag hört uttrycket att köra commando. Oavsett vad det kallades kändes det lite ovant och obehagligt. Men svalt var det minsann.

Gårdstomtar

Tipp tapp, tipp tapp, tippetipptapp. På led gick de knäpp tyst in i huset snett över gården. Jag står med min latte och kollar ut genom köksfönstret och får se insatsstyrkan med dragna vapen smyga in i huset. Kvar utanför står tre gråa minibussar. Inte alls som jag förväntat mig, trodde de skulle vara svarta. Likaså polisernas klädsel förvånade mig, trodde även de skulle vara helsvarta. Några hade gråa munkjackor, några gråa mjukisbyxor. Kanske de inte hann rådda ihop rätt kläder innan utryckningen. Efter bara en liten stund kommer de lugnt ut med en nedstämd man mellan sig, packar in honom och alla prylarna i minibussarna och åker iväg. Signalen att faran är över och allt är som vanligt, kommer med tidningsbudet som levererar DN i brevlådan.

Humlans sång

Vi är små humlor vi bzz bzz, vi äro små humlor vi bzz bzz… Så kunde vi sjungit där vi trampade Södertörn runt. Ljudet av mer än 20 frihjul som surrade i nedförsbackarna gav mig härlig rysning nedför ryggraden. Det killade ända ned till tårna när vi körde kilometer efter kilometer i perfekt belgisk klunga. Munnen bör stängas så här års, småflugor ger förvisso ett proteintillskottt som kan behövas när man cyklar långt, men de ger tyvärr inte samma rysning nedför strupen. Bzz bzz!

Min penisförlängare

Jag äger ingen bil, ingen lyxvilla, ingen dyr kostym, ingen cykel i kolfiber, flyger inte till Thailand, hänger inte på Stureplan. Jag cyklar, bor i hyresrätt, cyklarna är av stål och aluminium, åker tåg till Europa och hänger möjligtvis runt Medborgarplatsen. Med andra ord har jag ingen penisförlängare överhuvudtaget som förhäver mitt ego. Däremot har jag en grov apparat, som med lite pillande blir dubbelt så lång mot ursprungsstorleken. Fick idag superzoomen till kameran, en Sigma 18-200 med OS. Morgondagen är räddad!

Twitter original

Det var bara fartvinden som ven i mina öron, men det trängde igenom något bekant ljud. Stannade till vid vägkanten och lyssnade. Det var helt tyst, ingen bullermatta från en avlägsen trafikled eller väg. Bara min egen lätta andhämtning. Helt tyst var dock inte, det enda som hördes var fågelkvitter. En massa fågelkvitter i träden runtomkring. De hade väl fullt sjå att finna en partner och bygga bo tänkte jag, pissade färdigt och fortsatte de sista fyra milen hem från Svartsjölandet.

Samhällets normer

Det har i alla tider funnits människor som är rädda för det avvikande, för det som går utanför deras egna normer. Sådana som därmed anser sig stå över både lag och moral och därmed har sin fulla rätt att häckla, förfölja, förnedra, utsätta de ”andra” för livsfara. Ja, till och med döda i sin iver att upprätthålla det de anser vara den förträffliga normen alla bör leva efter.

Förr var det judar, svarta, homosexuella, zigenare och andra som ansågs vara ”onormala” och utanför gängse norm. Det var inte alls länge sen som en homosexuell blivit mördad för att denne var just homosexuell. Den som mördade tyckte det var helt rätt, då allt onormalt är som en cancersvulst som ska elimineras, för att inte störa deras egna skeva introverta livssyn.

I Sverige där bilen sedan 1950-talet är normen för hur förflyttning skall ske, är allt annat onormalt och skall förlöjligas och utsättas för fara. Bilister anser att cyklister faller utanför denna norm och därför tar de sig ha rätt att tuta, preja och medvetet köra på cyklister. Cyklisterna är i deras ögon en cancersvulst i trafiken som stör bilistens ego och stör dennes norm att alla ska köra bil. Jag får dagligen höra från cyklister där de är nära att bli ihjälkörda, inte av en bilist som gör ett litet misstag, utan av en bilist som fullt medvetet köra nära, prejar och siktar på en cyklist. Syftet med detta brukar de ange att de vill lära cyklisten en läxa. Vad har cyklisten för nytta av den lärdomen när denne är död? Det är ju helt uppenbart varför bilister fullt medvetet går in för att skada oss, de vill rensa bort cyklisterna från detta jordeliv. Och det är helt ok, ingen verkar anse detta är konstigt, för bilismen är normen i samhället, allt annat ska bort.

Nästa gång kanske är det någon annan grupp i samhället som är onormal och skall lynchas. Vem vet, kanske tillhör du någon av de grupperna?

Blindstyre

Nya glas till mina terminalglasögonen behövdes, men nåt blev fel, det blev helknasigt att arbeta med dom. Och i väntan på att optikern ska göra rätt andra gången, släpar jag på mina vanliga glasögon till och från jobbet för att kunna se ordentligt när jag jobbar. Cykelglasögonen jag har på mig de dagarna som jag ska cykla distanspass efter jobbet funkar inte bra att arbeta med. Som idag, då jag tänkte cykla utåt Ekerö efter jobbet. Därför åker de vanliga glasögonen med i fickan.

Men inte låg glasögonfodralet med glasögonen i kvar i jackfickan när jag kom till jobbet! De hade trillat ut på vägen någonstans. Först var jag tvungen att få i mig gröt, sen var det bara att ge sig ut och leta samma väg jag kom. Glasögonen kunde ju ligga precis var som helst, till och med hemma på gården, så jag var beredd på att cykla hela vägen hem och sen tillbaka igen. Men jag kom bara till Gamla stan där de låg på cykelbanan mot en vägg. De kunde lika gärna studsat en meter åt sidan och ned i vattnet. Tror jag ska köpa mig en bunt trisslotter idag!

Avvikande beteende

Vi verkar ha fått ett nytt tidningsbud. Fram tills igår har DN alltid varit vikt tvärsöver och instoppad ordentligt i brevinkastet så den har legat på golvet mellan dörrarna (jag har en innerdörr). Imorse var den vikt på längden och satt kvar i brevinkastet. Klart annorlunda. Så annorlunda att jag satt på toaletten och funderade på livets små mysterier, istället för att läsa tidningen.

Bästväst

Tanken med (gul) reflexväst är väl för att man ska synas i trafiken? Men om alla cyklister har (gula) reflexvästar kommer de inte synas. Det enda som syns i trafiken är en gul massa. Som i uttrycket ”skogen syns inte för alla träden”… Den som då kommer att synas bäst är den som avviker och sticker ut, exempelvis med en svart väst. Därför köpte jag en svart väst igår och idag har jag cyklat med den. Den är vindtät frampå med nät på ryggen för god ventilation. Dessutom ser jag bra ut också. Inte en enda bil tutade på mig, ingen försökte köra ihjäl mig – alla verkade se mig klart och tydligt i min svarta väst. Därmed är det bevisat, svart syns bäst i trafiken! För ni minns väl hur det gick när jag hade en gul tröja?