Nej är alltid ett nej. Även de outtalade nejen är ett nej. Det krävs ett muntligt eller ett skriftligt ja för att det ska räknas som ett ja. Men räknas kroppsspråkets ja som ett ja? Dilemma…
Kategoriarkiv: livet
Min it-vardag
Så här går det till, förutom att mina användare pratar svenska. Det är tålamodsprövande, en fin utmaning för mig som inte ens kan stava till tolamåd.
Ahh så gött
Den som säger att det är skönt att knulla, har aldrig varit riktigt skitnödig.
Naturkunskap
Annelie tyckte lite synd om mig som aldrig sett en fästing förut, förutom den jag fick för två år sen. Så till frukostgröten fick jag imorse en glasburk med två fästingar i. Så omtänksamt av henne att tänka på mina bristande naturupplevelser. Nu står glasburken här och jag studerar för fullt. Fick förhållningsordern att absolut inte öppna burken.
Efterblivenhet
Vet inte hur en del bär sig åt, men jag fick inte en enda punka på årets Tour de Retard, som för övrigt var den första jag själv cyklat på. De andra åren har jag kört kvastbil och hjälpt till. Det var minst 10 cyklister på varje etapp de 11 milen från Nynäshamn till Hammarbybacken som punkterade på grusvägarna. Nå, grusväg och grusväg, det finns det snart inga grusvägar längre i Sverige. Det är inte grus som hälls ut på grusvägarna längre, utan stenkross som är stora vassa stenar, likadana som makadamen på järnvägarna. Ett cykelfientligt tilltag, allt för att öka massbilismen.
Men som sagt, inte punka alls. Trots att mitt bakdäck var nedslitet redan innan start, och var helt slut vid målgång. Det åkte precis i soporna. Däremot skakade jag halvt sönder av alla vibrationer på makadamen på grusvägarna, men inga delar skakade loss från cykeln. Klingbultarna hade jag säkrat med buntband. Dock gängade styrlagret upp sig lite, men det åtgärdas med det kraftfulla verktyget handen. Med andra ord, noll tekniska malörer. Inte heller bråkade kroppen på något sätt. Käkade bra hela vägen, halsen höll sig otroligt nog öppen och fin, inge kramp, ingen huvudvärk. Men så drack jag rödvin, Jägermeister, öl, kaffe, whiskey och vatten förstås. Kanske det jag ska börja med på träningarna med Fredrikshof?
Så, hur bär dom sig åt, de som punkterade flera gånger? Vad hade jag för vinnarkoncept vad gäller punkteringar? Var det att jag körde på omönstrade asfaltsdäck istället för grovmönstrade grusdäck? Eller hade jag bara tur? Hoppas det håller i sig tills imorgon…
Foto: Jonas Larsson
Bostadsfel eller rätt?
Nästa vecka är det omröstning om vi ska köpa loss kvarteret och bilda bostadsrättsförening eller inte. Jag erkänner, jag har inte läst alla papper så noggrant. För jag kan inte bestämma mig. Vi har fått ett väldig bra pris, nästan halva marknadspriset. Men HSB:s kalkyler förutsätter det låga ränteläget vi har nu. De har inte alls i kalkylerna för våra framtida boendekostnader tagit hänsyn till att räntan faktiskt kan fördubblas! Det oroar mig en del. Samt att jag trivs rätt bra som hyresgäst hos Svenska Bostäder. I det stora hela sköter dom sig bra och är lyhörda.
Alla papper från bostadsrättsföreningen, HSB, Hyresgästföreningen och alla motståndare har jag sparat och iallafall en gång skummat igenom. Satte mig därför för att läsa igenom dom ordentligt och inser att jag inte ens är medlem i bostadsrättsföreningen. Oavsett hur jag röstar, bör jag vara medlem, för då kan jag få insyn och tillgång till alla interna handlingar om det skulle behövas. Tänkte ringa ordföranden Olle och anmäla mitt intresse för medlemskap, men något telefonnummer till någon i styrelsen kunde jag inte hitta på de fyrtiotal sidor papper jag sparat. hemliga klubben liksom. Så förtroendeingivande, att bli medlem i n förening där styrelsen inte går att få tag på. Precis när jag surfar in på www.hitta.se för att leta efter hans telefonnummer, ringer det på dörren. Där står två män. Innan de ens hinner presentera sig frågar jag vänd till den ena mannen: ”är du Olle, ordförande?”. De såg rätt paffa ut, men han svarade jakande till slut. ”Bra jag vill bli medlem”, replikerade jag då lika snabbt.
Tänk om det alltid kunde vara så, att bara jag tänker på att ringa någon, står denne i trapphuset och ringer på. Vad praktiskt livet vore.
Droppen dripp och droppen drapp
Det lät som lätt duggregn, när dropparna slog mot fönsterbläcket. Sådär oregelbundet ljud när regndroppar av varierande storlek träffar fönsterblecket. Men när dropparna började picka på rutan förstod jag att det inte var regn. Det var en nyfiken skata som hade klamrat sig fast på fönsterbläcket.
Tjugofyra å
Stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå-å-å-å.
Så är gråbergs gråa sång
lå-å-å-å-å-å-ång.
Gråbergssång av Gustav Fröding
Nya NEj
Nationalencyklopedin – säg det tio gånger snabbt, skitkul – har kommit en ny utgåva nedbantad i endast tjugo band. Det tycker jag är intressant. Liten och behändig, som jag brukar säga, mindre är mer! De kallar den ”NE i tjugo band. En modern och komprimerad version av det stora uppslagsordet.” Den heter inte Nationalencyklopedin längre, utan bara kort och gott NE. Jag undrar vad det är för modernt med att den är komprimerad? Vill vi veta mindre idag än för tjugo år sen? Det tror inte jag, tvärtom. Och hur modernt är det att trycka den i utlandet med tanke på den miljöpåverkan som transporter gör? Först ska det svenska pappret skickas till tryckeriet i Tyskland, och sedan transporteras tillbaka till Sverige. Hur modern är den hanteringen? Urgammal anser jag.
I dagarna överösts vi av erbjudandet att för bara 79 kronor per band köpa den nya utgåvan. Som prov har de skickat ut första bandet med upplsagsord från A till Assyriska. Allt för att locka oss i lexikonträsket.
Men vad anser redaktionen efter sitt 20-åriga arbete att samla all världens kunskap i den ursprungliga, är mindre värt att veta idag, och därför kan uteslutas i den nya utgåvan? NEj tack, jag har fullt sjå att bli av med mina gamla Bra Böcker lexikon som är 20-30 år gamla. (De skänkes bort gratis om någon hämtar dom). Om Tjugo år är det samma visa igen, sitta där med tjugo band av Nya NE med föråldrat vetande som ingen vill ha.
Tills dess kommer hela svenska befolkningen att veta allting mellan A och Assyriska, men inte veta något alls mellan Fred Astaire och Överståthållarämbetet.
Underbart är kort
När regler inte längre är tillämpningsbara, inträder oftast andra mer passande regler. Som regeln ”korta arbetsdagar, korta byxor”. Idag övergick vi till långa arbetsdagar och därmed borde jag sluta med kortbyxor. Men så länge det fortfarande är sommarvärme och det även meteorologisk är sommar, fortsätter jag med korta byxor.
Meteorologiskt är det höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader.
Säger SMHI och anger att hösten normalt anländer till Stockholm den 29 september. Och det är här den andra regeln bättre tillämpas än den första: ”Under sommaren gäller korta byxor”. Alltså 28 dagar till.