Just nu förföljer mig talet 47 igen, som det gjorde i våras. Se bara på dessa kölappar.
Kategoriarkiv: livet
Orsak och verkan
Nu har jag förstått sambandet. Förra onsdagen skulle jag till optikern och hamnade på akuten. Igår skulle jag göra nytt försök att komma till optikern, och blev dödsförkyld. Där har vi det. Varje gång jag ska till optikern blir jag sjuk! Nu är frågan om det räcker med att byta optiker, vilket jag gärna inte vill, då jag har haft samma i 18 år. Eller om jag måste sluta med glasögon…
Svart sôm i é böxfecka
Klonk, så blev det svart. Strömmen gick men vi var stannade kvar. De med bärbara datorer flinade, för nätverket har UPS, medans vi andra med stationära datorer lallade runt på kontoret för att spana mot grannhusen för att se hur omfattande strömavbrottet var. Värst var nog inte att vi inte kunde arbeta, lite extrarast skadar ju aldrig… Värst var väl att även kaffeautomater behöver ström för att fungera.
Torrlagd
Förstår inte att jag är så törstig när min kropp varit omsluten av vatten och suttit i en ångbastu med 200% luftfuktighet på Centralbadet i tre timmar.
Inte min vecka
Inte min vecka tydligen. Det var då malören på Götgatan i onsdags, idag kom nästa. Skulle få nytt högerglas i glasögonen och när optikern skulle värma skalmarna för att justera in dom sprack det vänstra. Hm, inte kunde jag gå omkring med en spricka tvärsöver i en vecka tills de fick fram ett till. Efter lite macklemang fick de fram ett från sin systerbutik på Stureplan som jag fick ha tills det nybeställda kommer.
Veckan är inte slut än, imorrn kommer jag väl att halka på Centralbadets kakel och slå ihjäl mig.
Begåvad cykling
Tammsvik konferens och herrgård ligger vackert vid en mälarvik. Huvudbyggnaden är en herrgårdsbyggnad som byggdes av Claes Tamm och stod klar 1921. Konferensgården är utspridd på flera hus med en spikrak grusväg mellan. I ena änden av den 340 meter långa vägen ligger receptionen och i den andra änden själva herrgården där all föda intas. Så det blev en del farande fram och tillbaka på grusvägen. För underlätta för oss gäster fanns det en massa lånecyklar av röd dammodell utan växlar. De stod olåsta utanför varje byggnad, så det var bara att hoppa upp på en och trampa iväg, ställa ifrån sig den och uträtta sitt ärende. När jag sedan skulle tillbaka, var det bara att ta vilken som helst som stod utanför och trampa iväg. Hur genialt som helst! Begåvat smart!
Det var riktigt kul att cykla på de där cyklarna, riktigt bekväma faktiskt. Dock tyckte inte kollegorna det var lika roligt att se mig trampa fram och tillbaka bara timmarna efter att jag lämnat akut efter min cykelkrock på Götgatan imorse. De var en smula oroliga. Jag hävdade bestämt att man ska möta sin rädsla så fort som möjligt efter en olycka. Tydligen var det bara jag som hade en rädsla att möta, de andra gick, men så fick jag bästa sittplatserna vid måltiderna eftersom jag alltid var först!
Ödets ironi
Trodde jag var förföljd, att det hela var en konspiration. På akutsköterskornas nyckelhållare var det samma logga som på pickupen jag någon timme tidigare krockat med på Götgatan. Frågade den ena sköterskan om det ”var hennes gubbe som körde bilen och raggade kunder åt henne”. Sköterskorna hade som tur humor. Det hade inte den söta blonda polisflickan som i ambulansen sa att de tar med sig Pepitan till polisstationen, varvid jag frågade ”kan du inte tvätta den också”. Varvid hon surt fräste ifrån att ”jag har minsann annat att göra”.
När jag efter fyra timmar på akuten kom till jobbet med bara en svullen vänsterhand, hade min nya styrlampa kommit jag beställt från Hong Kong. En P7-diodlampa med enorm lyskraft. Hade jag haft den imorse, hade nog bilen sett mig bättre. Men då hade jag å andra sidan inte lyckats kalla ut både ambulans, ploisbil och akutbil och fått åka ambulans till SÖS. Ännu en sak att pricka av i att-göra-innan-jag-dör listan.
Före och efteråt
Det är alltid skönare efteråt när det är över. Då jag kan säga till mig själv ”det var väl inte så farligt”. Och det är det nästan aldrig, inte så farligt. Men det är före, när jag gruvar mig som det är värst. Hur ska den andre ta det, tänk om hen missförstår mig och blir sårad, trots att det inte är mina intentioner? Även om jag tänkt igenom vad jag ska säga, så blir det aldrig sagt så ändå. Det blir inte alls som jag tänkt mig, det blir på ett helt annat sätt. Det brukar alltid bli bra i slutändan ändå, oavsett hur det gick under tiden. Det känns helt enkelt skönt att få det sagt och gjort.
Q’Apla
Lite Q’Apla skulle inte skada just nu i höstmörkret.
Miljöslöseri
Som i ett led att få ned vattenförbrukningen har vi ånyo efter bara två år fått nya duschmikrofoner, som de kallar det. hallå hallå, hör nån mig därnere i vattenröret? Den vi fick för två år sen vid stambytet gav dålig duschstråle så det tog längre tid att duscha, varför det gick åt mer vatten. Men det gick an. Men den nya vi fick igår är helt värdelös. Stod och duschade länge och kände på benen, var snustorr! Det är så klen duschstråle så vattnet hinner dunsta innan det når nedre halvan av kroppen. Trots att jag inte har något hår, var det svårt att duscha bort tvållöddret på huvudet, så dålig var strålen. Ringde fastighetsskötaren, och han var chockad. På bara 3 dagar hade 20 hyresgäster ringt och klagat. av erfarenhet vet jag att det bara är cirka 10% som klagar när det är nåt. Så mörkertalet är stort över hur många missnöjda hyresgäster det är. Fastighetsskötaren höll med, han vet också att det blir omtvärt, folk duschar längre när strålen är klen, och den totala vattenförbrukningen ökar istället. Jag krävde att han skulle ta det som en felanmälan så han får komma och fixa det.
Och vari ligger miljövinsten när vi måste duscha längre tid för att bli rena? Det går åt lika mycket vatten att fylla en diskbalja när jag ska diska, oavsett hur sakta vattnet rinner. Rinner det sakta, hinner det kallna och därför måste jag hälla på mer varmvatten. Vari ligger miljövinsten där? Och slänga bara två år gamla duschmikrofoner är en miljöskandal utan dess like. Och de vi fick nu, kommer efter bara en vecka att bytas ut och slängas. Ännu mer resursslöseri. Så Svenska Bostäder, vari i ligger miljövinsten att slänga funktionella prylar efter bara en bråkdel av deras livslängd?
Visst, jag kan köpa egen dusch och byta ut, men varför det? Jag har ju betalat för att få en funktionell dusch via hyran, då är det deras plikt och ansvar att sköta det. Jag tänker inte betala två gånger för att få det jag ahr rätt till. Det är en principsak, jag ska ha levererat det jag betalat för. Allt annat är lurendrejeri och bedrägeri och borde beivras..
Det var ju sååå jääävla braaa med att vara hyresgäst istället för att äga själv och ha full kontroll på underhållet. Så bra. Tack grannar.