Det talas om att förbjuda burka i olika sammanhang, och det ligger något i det. Det passar inte alla yrken att dölja ansiktet helt, exempelvis i skolor eller på dagis, där ögonkontakt och kroppsspråk är mycket viktigt för barnen. Men vid all kontakt med andra människor, med sina kunder, är ögonkontakt viktig. Känner vi oss inte sedda i exempelvis en butik, går vi någon annanstans. Det finns yrken där personen klädsel eller utseende inte spelar någon som helst roll, som telefonister osv.

Det är lite tabu att prata om sånt här, det är lätt för de som är utan egen åsikt att skrika rasism istället för att diskutera frågan. Helt enkel är det inte. Samtidigt som vi inte kan inskränka andras människors sätt att leva och klä sig, så finns det ändå vissa normer och regler som vi alla måste följa i kontakt med andra människor.

För att förtydliga att jag i princip inte är emot bärande av burka i sig, utan det är vid vilka tillfällen den bärs som vi bör vara restriktiva, har jag min egen burka när jag cyklar så här års. Utan min balaclava skulle jag frysa haka, öron och nacken av mig.

Knak, krasch, skrap och kedjehopp. Samma otrevliga ljud som för några veckor sedan, men som då försvann efter lite kedjetvätt och kärlek. Men imorse kom det igen, och nu hittade jag felet. En platta i en kedjelänk var borta helt och hållet. Praktiskt lagd som jag är, har jag med mig grejer i väskan. Bara fram med kedjebrytaren och trycka bort den halva länken och in med en ny snabblänk. Pappersnäsdukarna och våtservetterna som jag alltid har med kom också till användning. Men ikväll är det jag som packar ned två tunna engångshandskar i gummi som jag har en stor kartong av hemma, så slipper jag se ut som en rumänsk kolgruvearbetare efteråt.