Själens ytspänning mäktar inte hålla tillbaka. Det gör ont när det fylls över bredden och det rinner över kvotens gränser.
Kategoriarkiv: hälsa
Opassande uppförande
Idag är inte mina ben kompatibla med någon cykel alls. Så jag tog Bakteriebanan. Jag skäms.
Tack
Tack!
Tack är ett bra ord för att visa uppskattning.
Tack är ett bra ord för att visa vänlighet.
Tack är ett bra ord för att smörja det sociala maskineriet.
Tack är ett bra ord för att göra någon glad.
Tack betyder väldigt mycket.
Tack är ett kort ord.
Tack tar inte ens en sekund att säga.
Tack består av bara fyra tangentbordsnedtryckningar.
Tack är enkelt att använda.
Att inte säga tack är att vara ohyffsad.
Att inte säga tack är att vara ovänlig.
Att inte säga tack kan göra någon ledsen.
Att inte säga tack är att vara självupptagen.
Att inte säga tack säger mer om personens uppblåsta ego.
Tack för ordet tack.
Disträ
Inte en meter cyklar jag utan hjälm, hann dock några hundra meter innan jag vände om. Ett tecken på att jag mentalt och själsligt inte mår bra sen en tid, är när jag glömmer hjälmen.
Dilemma
Kan jag sitta vid en dator är jag tillräckligt frisk för att arbeta, anser jag själv. Men kan jag inte cykla till jobbet, är jag inte tillräckligt frisk tycker jag. Svårt dilemma. ”Åk tunnelbana till jobbet” säger en del. Jo men då är jag ju inte tillräckligt frisk om jag inte kan cykla.
Min nya chef är generös och låter mig jobba hemifrån och det fungerar alldeles utmärkt. Förutom att jag blir lite klaustrofobisk med bara en 19 tumsskräm. På jobbet har jag tre 22 tumsskärmar!
Carmen
Snälla doktor Carmen gav mig antibiotika mot min rosslande hals. Här får du en låt av mig Carmen som tack.
Vårtecken nr 3
I brist på sysselsättning mellan feberattckarna har jag tvättat min fixedgear. Den har smuts kvar sen oktober. Men framhjulet behövde inte tvättas, det var skinande blankt och rent. Funderar på om jag verkligen cyklade något på Crescenten efter att jag hade fått ett nytt framhjul efter krocken?
Tar det aldrig slut?
Det kom smygande i fredags, attackerade i lördags och retirerade lite i söndags. Lite hosta kan jag väl cykla med om jag tar det lugnt, tänkte jag imorse. När jag började klä på mig i hallen, fick jag en hostattack som var så illa att jag inte fick nån luft. Står och kippar efter syre samtidigt som jag hostar upp slem. Mysigt!
Tar det aldrig slut det här? Det är lite som mens, kommer var fjärde vecka, sen går det över. Jag har bara cyklat 80 mil totalt iår, förra året hade jag cyklat 100 mil bara i mars. Ska jag hinna få ihop 500 mil före Vätternrundan?
FAN!
Söta frestelser
Godis, läsk och andra sötsaker äter jag inte sen flera år, har inget sötsug alls längre. Har lyckats att få mitt blodsocker ganska så jämt, det kan dock dippa om det går för lång tid mellan måltiderna, men då är det bar trycka i sig en macka på surdegsbröd så går det bra.
Men det är svårt att motstå det söta när en gammal flört dyker på på fredagskvällen med en godispåse. För att inte falla för frestelsen höll jag mig enbart till chokladen. I påsen. Kvinnans frestelser föll jag för direkt. Det tredje behovet blev tillfredsställt då jag slapp sova ensam.
Män gråter inte
Det har jag vetat ett tag, att istället för att bli ledsen, blir jag istället arg. Men nu har forskarna kommit fram till varför. Svaret är väl helt enkelt att jag är av manligt kön. DN börjar idag en ny artikelserie med titeln Män gråter inte. Det står bland annat så här:
Biologiskt skiljer sig män och kvinnors reaktion åt på grund av könshormonerna. När människor utsetts för psykisk press ökar hormonet kortisol i våra kroppar. Det i sin tur påverkar testosteronet – hos båda könen – som också ökar. Men hos män ökar testosteronet mycket mer (eftersom de har högre nivåer av detta från början) och det gör dem aggressiva, utåtagerande och benägna att ta risker inom livets alla områden.
Idag har artikeln rubriken Vården missar deprimerade män. Nu är jag inte deprimerad, men jag känner igen mig i hur Mikael reagerar när han egentligen borde bli ledsen:
– För att jag kände mig så oerhört ledsen. Då går det inte att hålla emot.
– Men just det där att bli så himla arg och frustrerad och att låta den känslan styra ens handlande verkar vara vanligare hos män.
Precis så känns det, jag blir ibland så oerhört ledsen att det bara inte går att stoppa. Jag försöker inte skylla ifrån mig, men nu har jag fått en mer biologisk förklaring. Jag är iallafall inte ensam.