Kategoriarkiv: hälsa

Surrogatcykling

Bortrest och cykellös. Funderade ett tag på att släpa med en cykel, men det verkade så bängligt. Istället tillägnas denna helg åt själslig rehab, till skillnad från de sju senaste veckornas fysiska rehab. Det går sådär. Eller egentligen inte alls. Det går fullständigt åt skogen.

Tar till lite hjälpmedel för att komma så nära cyklingen så mycket som möjligt i min själsliga rehab. Vad passar då inte bäst med cykelvin, i brist på cykel och cykling? Är nu inne på andra ”varvet” på två dagar. Till veckan ska jag börja cykelpendla igen. Då behövs ingen surrogatcykling på flaska längre. Jag får ju äkta vara!

Hjärnvärk på treskift

Vaknar av värk i axeln som inte vill gå över. Nödgas ta två Citodon, men det tar ju tid innan de börjar värka. Under tiden hinner hjärnan gå igång på högvarv och jag blir klarvaken och stirrar i taket.

Klockan är nu två på natten, och jag har försökt somna om i en timme, men det går inte. Det var inte cyklingen som jag fick ont av, utan det fick jag när jag skulle lyfta upp cykeln i badkaret för att spola den rent. Tog i för mycket med högeraxeln så det högg till som en kniv. Värken i axeln börjar försvinna nu, men jag kan inte somna för det. Det är en massa tankar som far omkring i min skalle och gör mig orolig. Jag kan inte slappna av och somna om. Får ta till andra åtgärder för att få hjärnan att varva ned och lugna sig. Få den att sluta tänka så jävla mycket.

Det börjar bli fruktansvärt tröttsamt med den här sömnlösheten på grund av oron. Har inte sovit en hel natt på flera veckor nu, får ont i huvudet av sömnbristen och ångesten. Jag har sån jävla hjärnvärk.

Sex med gummi

Gummi är ett fascinerande material med många användningsområden, till både nytta och nöje. Det används bland annat som tätningspackningar, gummisnoddar, cykelslangar och däck samt kondomer. Det är även ett material som används som klädesplagg i fetischistiska sammanhang. För ärligt talat, vem har inte fått lite ståpäls av vackra kvinnor i svart syndig latex? Mmm…

Imorse fick jag min fetischism för gummi tillfredsställd. Fick smaka på lite syndigt svart gummi. Var hos sjukgymnasten och fick börja träna styrka med gummiband. Sex olika övningar för att träna upp musklerna runt axeln. Låter banalt, men jag blir faktiskt lite svettig av att stå och dra i gummibandet när det är fäst i ett dörrhandtag. Lite skillnad till vad jag tidigare är van vid, att svinga stora hantlar i samma rörelser. Men efter fem veckors total inaktivitet, så förtvinar musklerna ganska fort. Här står jag alltså och drar i en uppförstorad gummisnodd i sex olika rörelser. Och den är svart, den luktar gummi, den är sexig, den gör mig svettig. Mmmm…

Positiv glömska

Inte förrän jag satt på t-banan till jobbet imorse, kom jag på att jag hade glömt ta mina citodon igår kväll. Har de senaste veckorna tagit dom i förebyggande syfte vid sänggående för att inte vakna mitt i natten med värk.

Sådan glömska är bara positiv, för inte behövde jag de där värktabletterna. Det går åt rätt håll, även om det går långsamt.

Kudde av granit

Satte mig med kaffe på träkajen vid Munkbroleden nedanför Slussen och sakta gled jag ned. Som huvudkudde fick jag kajens kant av granit och det var bekvämare än vad man kan tro, för jag slumrade till några minuter med tidningen över ögonen. Det var nära jag kom försent till sjukgymnasten, så skönt var det att ligga där i den värmande solen. Än är det sommar, även om jag tyvärr gått över till långbyxor.

Känslan av kardborrband

I brist på bröd får man äta limpa, brukade alltid min pappa säga. Nu var det dags för ett sådant tillfälle: surrogatcykling. Redan när jag drog på mig skorna och drog åt kardborrbanden kom känslan smygande. När jag sen klev in i lokalen och började ställa in cykeln, pirrade det lätt. När spinningpasset började kändes det som en befrielse. Vågade dock inte hänga för mycket på högerarmen. Stod upp gjorde jag bara några gånger, utan att belasta armen alls.

Det hela gick bra. Kände mig dock stel i axeln efteråt. Inte så konstigt, när man ligger ned med utsträckta armar framåt. Det blev mycket armviftande i omklädningsrummet efteråt för att få upp rörligheten igen. Det här var bara början. Nästa vecka ska jag börja köra två till tre spinningpass, ett corepass och en benstyrketräning per vecka. Nu är jag är på gång!

Snabba axelpussar

– Vad vill du jag ska göra?
– Pussa mig på axeln så värken försvinner, svarade jag

Femton minuter senare har jag bokat tågbiljetter. Om sju och en halv timma kommer hon hit för att pussa min axel. Hur gick det här till? För bara tre dagar sen var vi överens om att hon skulle komma nästa helg. Nu kommer hon redan ikväll. Snabba ryck, hänger inte riktigt med. Men vad skönt det ska bli med pussar på axeln!

Tröttsam trötthet

Nu är jag trött på det här. Trött på att inte få sova. Trött på att vara trött.

Vaknade inatt igen och hade så ont så jag fick ta några citodon. Och innan de hann verka hann jag bli pigg. Försökte att ligga i någon annan ställning än på rygg, som är den sovställnignen jag ogillar mest. Typiskt att det är bara den som funkar. Nästan, får ont i den ställningen med. När värktabletterna började hjälpa, kunde jag prova med att ligga på magen med armarna under kudden. Utan tabletterna skulle inte det gå, det skulle göra för ont. Nu skiter jag i det. Måste få sova.

Jag är dretless på det här nu, har inte fått sova en enda natt ordentligt utan värk i tre veckor. När ska det sluta? Ska jag ha ont i axeln i evighet?

Livet är orättvisst

Som kompensation för att inte inte får eller kan cykla, så promenerar jag så mycket jag kan. Efter jobbet går jag hem, vilket tar cirka en timme. Passerar då bland annat Slussen som är veritabelt cykelparadis om man vill studera andras cyklar och cykelteknik. Men i min situation är det en rena pina att gå förbi där. Jag blir så avundsjukt på de som får cykla. Jag vill också börja cykla. Cykla mer än några minuter bara.

Hade semester i tre och en halv vecka, då blev det varken cykling eller styrketräning. Hann cykla och träna fyra veckor innan olyckan. Jag var på gång, med styrka och kondition. Ah, äntligen tänkte jag, kan jag vara med på Tour de Retard och SM i singlespeed. Men ack. Nu efter mer än tre veckor har jag varken styrka eller kondition kvar. Jag är tillbaka till noll. Om några dagar är det TdR, så det kan jag glömma. Lär aldrig orka tio mil grusväg så som jag är nu. Och om lite mer än två veckor är det SM. Kanske jag hinner träna såpass att jag iallafall kommer runt. Kan alltid bli DFL, vilket är en ära i sig! Men fan, livet är så jävla orättvist.

Bra och dåliga vita saker

Vitt är opraktiskt! Vit är en hopplös färg. Vita saker blir så fort skitiga.

Som kläder. Räcker att jag tar på mig dom så blir de solkiga eller skitiga direkt. Sen ska vi inte tala om hur det är när man är utomhus. Skitigt direkt. Helt hopplöst. Och hur tvättar man vita kläder, så de fortfarande är vita? Jo, med massa blekmedel, och hur nyttigt är det för vår jord? Näe, jag kör med svarta kläder. Mycket praktiskt när man är ute, blir inte smutsiga och håller sig fräscha länge. Tvätta svarta kläder är en fröjd, in med allt i samma maskin så blir det rent. Ingen rädsla för att det ska bli missfärgat.

Vita saker är också opraktiska. Som vita strömbrytare. Vet inte hur ofta jag fått stå och skura ljuskontakterna efter att jag tallat på dom med oljiga cykelmekarhänder. Min landsvägscykel är också vit, eller var det de första fem minutrarna efter att jag lämnat affären med den. Vissa fläckar går inte att tvätta bort, de har helt enkelt trängt in i den vita färgen. Har försökt med det mesta, snart gnuggar jag väl bort lacken. Varför köpte jag en vit cykel för?

Nej, vita saker är opraktiska. Undviker vita saker i det längsta. Helst ska de vara svarta. Jag strävar efter att ha svarta kläder och svarta saker. Då behöver jag aldrig tänka på färgmatchning eller vara rädd för att det skär sig. Allt passar ihop i det oändliga, utan bekymmer. Varför krångla till det, när det svarta gör det enklare?

Sen förra söndagen har jag inte druckit en enda droppe alkohol. Det är nog rekord i att hållit mig borta från rusdrycker så länge. Har alltid tagit mig en liten fredagsvirre, eller ett glas vin till maten på helgerna eller på kvällen. Och nu under sommaren har det inte gått en en enda dag utan att jag intagit starka drycker i någon form. Är det sommar så är det! Luxationen har medfört att det varit så jävla tråkigt att vara hemma i två veckor utan att få cykla, eller kunna promenera utan värk. Gôrtôlit! Tyvärr har jag roat mig med whisky och vin istället. Ja, jag vet. Men så förra söndagen tog jag mitt sista glas på en hel vecka. Idag är det alltså den sjunde dagen i rad utan alkohol. Jag har tagit mig en hel vit vecka. Ska se om jag klarar en vit vecka till i rad. Det är väl det enda vita som är bra, vita veckor.