Det var så bra förberett. Julaftonen skulle inledas med cykling klockan nio till tio, sen hem och duscha och vid tolv iväg till pappa i Katrineholm. Men så blev det inte, med rinnande näsa, stickande hals, ömmande leder och troligen feber, blir det ingen traditionsenlig hjulaftonsrajd i skogarna runt Hellas. Istället tog jag ett härligt julbad, vilket det var länge sen jag gjorde sist. Så nu är jag iallafall en julren.
Kategoriarkiv: hälsa
Handtag famntag klapp eller ingenting
Frisk luft är alltid nyttigt tänkte jag, och rymde hemifrån för att insupa nämnd vara. Promenerade från Slussen runt Riddarholmen i min vanliga lov och in till Citys hysteriska kommers. Med gott samvete gick jag förbi affär efter affär medveten om att jag redan klarat av alla julklappsinköp. Sista gjordes i lördags då Klonen fick ett par inlines för streethockey. Av honom fick jag ett egentillverkat nyckelställ. Men så kom jag på att jag glömt ett julklappsinköp och klev in på BR. Årets Star Wars Lego måste införskaffas men tyvärr hade de bara stora rymdskepp för runt tusenlappen. Ville köpa de mindre förpackningarna, för det är själva gubbarna jag är ute efter. Så jag får vara utan julklapp till mig själv iår.
Krig och fred
Det råder fullskaligt krig här hemma. Jag har laddat med ammunition och skjuter iväg Kan Jang, bombar med te spetsat med 80 %-ig strohrum, minerar med färskriven ingefära, pepprar med pressad vitlök, torterar med honung. Men inget hjälpte mot den starka fienden, som kontrade med ett storskaligt anfall i halsen. Inte förrän röda korset skickade en vacker sjuksyster som med sina kurer av whisky, choklad och närhet kurerade mig, blev det vapenvila vid fronten. Nu efteråt hänger en ljuvlig doft kvar över slagfältet.
Glömska
Äntligen har det hänt. Det här är fantastiskt! Första gången sen mars, har redan glömt bort hur härligt det är. Hur det känns, hur det upplevs. Vad det är bra för. Det blir inget slurp på ett tag, det blir snörvel istället. Det blir alltid så här när jag inte får cykla och förbättra immunförsvaret, utan tvärtom måste dela med mig av andras baskelusker i snuskbanan. Underbart!
Ajabajalistan
Ortopedläkaren sa förra gången att jag aldrig kommer bli någon distanslöpare. Det kan jag leva med, har aldrig gillat att springa. Inte heller kunna använda trånga stövlar. Det kan jag klara mig utan, det finns kängor. Idag fick jag nya saker att lägga på listan, vid återbesöket.
Fallskräm får jag inte hoppa, foten och skruvarna kommer inte hålla för tyngden vid landning. Skruvarna i stortån tål inte hur mycket belastning som helst, och de riskerar slita sönder hela tån fullständigt, som när en skruv rycks ut från en gipsplatta. Jag kan även glömma gymövningarna utfall och tåhävning. Får träna vaderna på annat sätt. Däremot går det utmärkt att cykla, för cykelskornas sulor är stenhårda och böjer inte stortåleden. Dock får jag ”inte gå på en hög mur och i fyllan ramla ned och landa på foten”. Exakt så sa han. Får jag göra det i nyktert tillstånd?
Uppehållet
Tog bara tre glas vin igår på julfesten på kontoret, men blev ändå dretfull. Kom hem i skaplig tid vid halv elva och mådde skit helt enkelt. Ska aldrig aldrig mer göra fem veckors uppehåll från alkohol. Det är ju direkt hälsovådligt.
Blodsockerdipp
Till fikat varje eftermiddag, brukade jag ta en deciliter müsli och fil, samtidigt som jag motionerade regelbundet. Det gav mig en jämn blodsockerkurva och jag hade inga problem med det. Men nu när jag vant mig av med kolhydrater och inte motionerar, får jag efter fikat på eftermiddagen en enorm blodsockerdipp. Orkar knappt gå hem, somnar på tunnelbanan och väl hemma ligger jag i soffan som en däckad säl. Totalt utslagen av kolhydrater. Till eftermiddagsfikat idag har jag därför med mig ett hårdkokt ägg, ska komplettera det med nötter eller mandlar. Orkar inte med mer dippar.
Inte ens frukostgröten jag nu börjat med igen, är inte alls lika god som förr. Då längtade jag efter min gröt, klarade mig inte utan den. Blev kinkig utan min frukostgröt. Nu får jag inte i mig en hel portion ens. Mitt prov med lågkolhydratkost jag gjorde i tre veckor, har nog gjort mig allergisk mot kolhydrater. Finns det bot mot sådant?
Fortare
Sakta sakta går det fortare och fortare. Takten ökar när jag går, även i snömodden. Jag har kommit upp i sådan enorm fart att jag till och med går om tanterna med sina rullatorer. Hej vad det går.
Verkligen verkligheten?
Då var jag tillbaka på jobbet efter 25 dagar, känns ovant. Det första jag gjorde var att ta ett äpple, första på lika lång tid. Det har inte gått åt så mycket frukt när jag varit borta sa kollegorna, så det var väl bra jag började jobba igen, så inte frukten ruttnar bort och vi prenumererar på korgarna i onödan.
Nya erogena zoner
Trodde jag hade koll på alla mina erogena zoner, men alldeles nyss hittade jag fyra till. Det var så otroligt skönt att föra fingrarna fram och tillbaka på alla fyra samtidigt. Mmm, ryser bara jag tänker på det. Men tyvärr är det nog bara en engångsföreteelse, så här skönt kommer det nog inte bli nästa gång. Första gången är alltid den skönaste. Tog bort allt bandage på högerfoten och för första gången på tre och en halv vecka kunde jag tvätta foten och alla fyra mellanrummen mellan tårna. Åh vad härligt det var!
Känsliga läsare varnas, på denna bild syns ett långt ärr på min svullna högerfot.