Inte behövdes det tas med bars eller Snickers ut på dagens runda på Svartsjölandet. Det var bara att gapa stort så fick jag i mig både protein, kolhydrater och vingar. Turligt nog var det inga fän som stacks eller som lät bzzz.
Kategoriarkiv: hälsa
Dagens middag
Hämtad i baklucka i Sköndal
Snacka går ju
I dessa tider med svininfluensan och annan dret som florerar, är det riktigt äckligt att hamna på en toalett där det inte finns tvål. Som igår på det ”fiiina” X2000 som de sa för tjugo år sen. Ingen tvål på toaletten i förstaklassvagnen. Jag glömde visst lägga till det när jag köpte biljett. I andraklassvagnen fanns det minsann tvål. Hur tänkte ni där SJ, när ni tog mer betalt för min förstaklassbiljett? Näe, fyfan så ohygieniskt SJ, ni som värnar om miljön och allt. Där sitter massor av folk i vagnen med bajsiga händer efter toalettbesöket. Hur miljövänligt är det?
Nöff nöff
Hysterin runt svininfluensen har tagit sig nya former. Nu har det köpts in handsprit till alla våra toaletter här på jobbet. Låter nog bra, med det räcker att vi alla tvättar händerna med vanlig tvål ordentligt när vi kommer utifrån, innan vi grejar med matlådorna, pillar på den gemensamma frukten eller varit på toaletten. Då behövs ingen handsprit! De som är mest rädda att bli sjuka kan väl börja med sig själva, det är dom som aldrig tvättar händerna när de kommer utifrån. Snusktanter!
Magnesium
Femhundra milligram magnesium blev jag för några år sen rekommenderad att ta per dag mot kramp i vaderna. Sen dess har jag gjort det. Min far som går på vätskedrivande mediciner, började på min inrådan käka magnesium som tillskott, och hans kramper försvann.
Men på grund av semestern har det inte blivit av att jag fyllt på det tomma förrådet. Vilket jag erfor på Ågestavägen med en mil kvar hem. Fick trampa sista milen med kramp i troligen samtliga benmuskler. Oskönt är dagens ord på lodrätt fem.
Första dagen på kontoret efter tre veckors semester
Hallå, är det någon här!? Trodde för ett ögonblick att det var söndag, det var helt folktomt på kontoret. Bodil satt dock på sitt rum tyst för ovanlighetens skull.
Tar det lite lugnt så här första dagen, har inte jobbat på tre veckor, tränat styrka på tre veckor och cyklat på två veckor. Somnade med fötterna på bordet vid ett, fick beskedet på Skanstullsbron att kondition är en färskvara och att muskelstyrka försvinner snabbt om man inte tränar. Imorgon ska jag dra igång tempot, lösa lite ärenden och cykla lite längre än bara hem. Tisdag är en bra dag.
Saltschock
Sockerschock har vi alla hört talas om. Det är när någon äter för mycket socker och blodsockret sjunker ned i källaren och vederbörande drabbas av såkallad paltkoma. Saltschock är när maten är så salt att man dricker kopiöst med salt och det alldrig går över.
– Men jag läste bara på receptet, sade dagens matlagare.
Vi studerade receptet och det stod tre kryddmått för en sats, och eftersom han gjort dubbel sats hade han i hela sex kryddmått. Till nio personer! Dessutom var den tillsatta kasslern redan salt, så max ett halvt kryddmått salt hade räckt. Inte konstigt det känns som sahara i munnen. Inte konstigt att största dödsorsaken är högt blodtryck och hjärtinfarkt.
Punkasäkert gummi
På DN:s hemsida påstås att cyklister som cyklar mer än 30 mil i veckan riskerar bli infertila. Mig gör det inget, vid min ålder är jag nöjd med det antalet barn jag har nu. Dessutom, tänk er vilken intressant konversationen det kan bli i sovrummet när hon frågar ”har du gummi”, och jag svarar ”jag sliter gummi mer än 30 mil i veckan, så det behövs inte här älskling”.
Nakenschock!
Den nakna sanningen är att jag helt glömt bort hur det känns. Det känns som en smutsig dammpippa med vassa hullingar rakt upp i näsan och ögonen. Har de senaste tio åren klarat mig helt ifrån allergiska besvär, tack vare hyposensbehandlingen, men nu börjar verkan ta slut. Det började redan i söndags med klåda i ögonen och nysningar. och det fortsatte idag, men först när jag kom till jobbet. Vilket sänkte min livsfart rejält. Gör allt i halvfart, pratar i halvfart och cyklar i halvfart. Usch, jag beter ju mig som alla andra vanliga sega långsamma människor. Hoppas det går över så jag blir mitt kvicka jag igen.
Vilken röra
Färgat varmt vatten med härdat fett och snabba kolhydrater och antydan till grönsaker kallar inte jag för lunch. En lunch ska för mig vara näringsriktig, innehålla energi nog för att jag ska orka fram till middagen. Därför har aldrig soppa varit min grej. Det är i stort sett thé med energilös sallad i. Inte står jag mig på sånt många minuter innan jag blir hungrig igen. Soppa är en förrätt, eller nåt man tar i en kopp på kvällen för att få i sig något varmt en kulen kväll. Inte något som på något sätt ger energi för 6 timmar. Möjligtvis 6 minuter, sen kommer hungern igen. Men så har många soppdrickare stora magar, för de försätter kroppen i svältläge i brist på energi.
Tacka vet jag en fet vitlökskorv i en spårvagn mitt ute på en järnvägsbank en midsommarafton illustrerad av en simmande älg ute på Östersjön. Sagolikt så det förslår.