Idag skulle vi köpa födelsedagspresenter till Klonen. Ny hjälm och nya skor för cykling stod på önskelistan. Då han inte vill ha spd-pedaler utan plattisar, dög ett par skäjtskor alldeles utmärkt. Rea var det på dom också så min plånbok blev glad. Mindre glad var den när hjälmen skulle betalas. Huvudsaken är att hjälmen i första hand är säker, men minst lika viktigt är att den är snygg också. Jag hittade en mattsvart med skärm som jag tyckte var skitsnygg. Men han valde en olivgrön Giro Xen istället. Vilket självklart var butikens dyraste. Men vad gör jag inte för att få Klonen att cukla?
Kategoriarkiv: familjen
Ännu en axel ur led
Det är ju nu våren ska komma, inte vintern. Helt plötsligt är det mellan minus fem och tio på morgonen. Klonen och jag filosoferade på väg till tvättstugan om jordens axel håller på att luta åt andra hållet. Då kommer det att vara vinter när vi ska fira midsommar, och sommar när tomten kommer. Hur får vi då ihop en midsommarkrans att ha i håret om det är snö på ängarna?
Otäckt
Ur museispårvägens dagbok nr 21:
Overall är ett klädesplagg. Namnet kommer av att det täcker hela kroppen, förutom fötter, händer och huvud. Men om man som medlem 1058 växt sedan overallen senast användes, täcker den inte mycket av kroppen alls. Den blir då en ooverall.
Nakenchock i Sörmland
Malmköping är jag i bara på sommaren, då allt är grönt och skönt. Igår när vi gick från busstationen till den gamla järnvägsstationen och museispårvägen, så kände jag inte igen mig riktigt. När vi närmade oss spårvägen såg jag på avstånd kontaktledningstolpar, ledningar och spår. Det har jag aldrig gjort förut. Sen kom jag på, det är ju vår… förlåt… vinter och då är alla träd och buskar nakna. Där står de totalt befriade från sin grönska som skyler deras nakna stammar och spårvägen. Sannerligen en nakenchock värdig en kvällsblaska.
Säkraste vårtecknet av dem alla
Det absolut säkraste vårtecknet i Stockholm de senaste 17 åren, är när spårvagnarna på Djurgårdlinjen börjar rulla igen efter sitt vinteruppehåll. Fast nu när jag tittar ut så ser det mindre vårigt ut än det var igår. Nu är det tillochmed snö eller frost på vägarna. Undrar om jag vågar cykla till gymmet idag? Nå, för att ta tillvara vårkänslan ordentligt, ska det såklart åkas spårvagn! Men vi flyr stan och gör premiärturen på museispårvägen i Malmköping istället. Och passar på att fira påsk och fixa lite med nätverket. Sånt är viktiga saker i livet.
Byxmyndig
Idag fyller Klonen 15 år. Grattis! Det är en magisk ålder, nu får han köra moppe, idka samlag, se barnförbjudna filmer och blir straffmyndig. Det är stort, mycket stort att fylla femton. Minns själv hur det var. Min dåvarande flickvän frågade och jag svarade att jag nu hade några vissa ”rättigheter”. Det blev en katastrof. Vad kan det annars bli när två femtonåringar som båda var oskulder skulle försöka ta varandras oskulder? Det gick, men det var knappast någon himlastorm, basuner eller flaxande änglar i närheten. Det bara var. Hoppas Klonen får en bättre start. Lycka till grabben!
Okänd stämma
Det svarade en man med okänd stämma när jag ringde:
– Vem är det? frågade jag
– Det är ju jag, Klonen!
– Är du förkyld?
– Nej, jag är i målbrottet…
Det är ju klart, han fyller femton på söndag. Men var har åren tagit vägen? Var inte så länge sen jag bytte böjja och gav honom lälling. Snart har han väl en massa hår i ansiktet också.
Biljettlöst resande de lux
Resa biljettlöst blir vanligare och vanligare. Oftast visar man upp en kod i sin mobiltelefon för föraren eller spärrvakten. Men jag inser att Klonen har åkt många gånger med samma bussförare, när han inte ens tittar på biljetten eller mobilen utan bara lakoniskt vinkar in Klonen på expressbussen och frågar ”hem till Västervik igen?”
Olydiga barn
Som förälder är det viktigt att var auktoritär, att ens barn lyder en. För det mesta gör Klonen det, lyder mig, han är en snäll kille. Därför ogillar jag skarpt när han ibland trotsar mig och inte lyder. När han idag klev av bussen såg jag det direkt, han lyder mig inte. Trots att jag har förbjudit honom att växa, har han vuxit sen sist, så snart är han längre än mig. Hemskt med olydiga barn!
Snörvlig klon stannar hemma
Som tidigare nämnts, var det inte så lyckat att göra uppehåll med styrketräningen några veckor. Först en vecka över jul, och sedan mer än en vecka på grund av förkylningen. Direkt började jag få ont i axeln på grund av den uteblivna träningen. Så ont att jag åter började få svårt att sova. Då insåg jag hur viktigt det är att träna regelbundet utan uppehåll för att axeln ska bli bra. Så för en vecka sedan har jag börjat träna igen, och efter bara två pass är värken borta. Skönt!
Ringde Klonen idag för att vis av erfarenhet, bocka av att han kommer imorgon. Det skulle han, sa han med snörvlig stämma. Jag reagerade direkt i ryggmärgen. Nej! Jag har varken råd eller tid att bli förkyld igen och vara tvungen att avstå från träningen och därmed få värk igen. Jag vill inte bli smittad!
Kände mig lite taskigt ego, men som tur var förstod Klonens styvfader det hela. Han blev till och med glad, då han utbrast ”va bra, jag har inte hunnit köpa biljett än”. Han förstod precis mina besvär, och hur viktigt det var för mig att träna min axel. Skönt att vi numera kan prata med varandra utan att bli ovänner. Så nu får jag planera om helgen, men det gör inget. Sånt är livet och jag får ju cykla istället!