Har haft svårt för att skriva, det är tom lite besvärligt. Har nämligen gått och skaffat mig en tredje handflata. Alltså en handdator, eller som det heter på engelska palm (vilket betyder just handflata). Valet stod mellan en CE, en Psion eller en 3Com. Men eftersom jag nyss fått en 2 kilos bärbar på jobbet, så kan jag tillfredsställa min skrivklåda på den. Vad jag ville ha egentligen, var en manick som pep och påminde mig om saker som skall göras. Med andra ord en elektronisk filofax. För jag är väldigt duktig att skriva i min filofax, men desto sämre att titta i den. Dessutom blir den rätt fet efter ett tag. Så jag köpte en 3Com Palm III, och den är jag nu väldigt nöjd med. Det fick bli en farsdagspresent till mig själv, då H var sjuk den söndagen.
Det kan vara lite svårt att skiva på den med specialpennan, men man lär sig fort. De större textsjoken skriver jag i synkprogrammet på pc:n, sedan synkar jag bara över det. Liten är den också. Kan ha den i bröstfickan, väger strax under 200 gram, inklusive batterier. Dessutom är den ju riktigt kultig! När jag fäller upp det skyddande locket, ser den precis ut som en Tricorder, som de använder i Star Trek. Nu är det bara communicatorn på bröstet som fattas. Men det är ju snart jul!
Kategoriarkiv: expedition bruse
Barnkalas
H skulle till sin dagiskompis G på 5-årskalas. Tog tuben till Skogskyrkogården å fick gå ett par hundra meter i ösregn och som det kändes som, storm. Men kalaset var lyckat. Ungarna kutade upp och ned för trappan mellan källaren och övervåningen. Killarna skulle ta fast tjejerna. Men inte för att pussa dem, utan för att binda fast dem. Ja, se barn. För mig var det första gången jag var på barnkalas. Som pappa alltså. Fick sitta med de andra föräldrarna och dricka kaffe. Kände mig utanför, då de andra kände varandra väl. Jag brukar ju bara dyka upp på dagis en kvart varannan fredag. Sedan avrundade H å jag helgen med pizza och öl.
Höstresa
Idag åkte vi tre musketörer till Uppsala för att i ett förtvivlat försök göra oss av med vår enorma lön (obs: ironi). V skulle köpa ett par stövlar för ungefär tusen kronor. H skulle köpa en present till sin kamrat G som skulle ha kalas imorgon. På Åhléns var de väldigt servicevänliga, jag fick slå in paketet själv! Lunchen intog vi på en restaurang som hade björn, lamm och känguru på menyn. Valde lammfilé till H, men han spottade ut första tuggan. Stackars barn, uppväxt med hamburgare å pizza. Men sedan åt han upp. V fick ett par stövlar, för 24:50! Det var rea på UFF…
Skräpande intresse
Himla svårt det var att få tid att skriva dagbok. Men nu har en sten lättat. Har äntligen fått iväg zip-disken med Typer till cd-bränneriet. Så nu kan jag ägna mig åt viktigare saker. Som att skriva dagbok. I senaste Internetworld fick min sajt Bruse’s Bergbanor åtta av tio poäng. Det känns kul. Men hade varit ännu roligare om de recenserat några av mina huvudprojekt, och inte ett sidoprojekt. Är inte ett dugg intresserad av bergbanor, råkade bara ha en massa bilder skräpande och ett tomt konto på Passagen.
Försenad väg
Skulle åka från jobbet klockan 16, för att vara hemma å ta emot ett paket klockan 17. Men jävla routern i Kah beckade ihop totalt. Provade med att bara byta wan-interfejset, men nej då. Fick en ny router med pendeln (jorå, de går att anlita som bud…om man drar i rätt tåtar). Så först ungefär 17 var vi klara. Så jag kom hem mer än en timma försent…Suck…
Bliv vid din läst
Måste man ha glasögon eller kontaktlinser för att bli optiker? Har aldrig träffat en optiker som har full syn utan korrektion. Tänk om man skulle genomföra det för alla yrkeskårer: du måste vara pyroman för att bli brandman, kriminell för att bli polis (ojdå…det stämmer ju nästan). Eller halvidiot för att bli psykolog (hoppsan…det stämmer ju det med…). Om inte annat är man väl en helidiot som skriver dagböcker på nätet och jobbar statligt för en svältlön?!…
Nytt och gammalt
Hade så mycket tid i flexen, att jag var tvungen att plocka ut en dag. Naturligtvis kom de H till godo, då vi nu kan umgås en dag extra! Dagen ägnade vi åt att leta upp någon av de nya tunnelbanevagnarna för att åka med dem. Han är helt tokig i den, står å hoppar å gapar när den rullar in på stationen. Eftersom jag älskar min son högst av allt annat, är jag honom till viljes. Själv vill jag helst åka med de gamla vagnarna, då de inom ett par år är borta för alltid. Skrotade, upphuggna och uppbrända är de gamla fina gröna vagnarna från slutet av 1940-talet…suck…
Sala
– Vill du flytta till Sala? – Nej tack!
– Men du får en inglasad balkong. – Ja, tack, då flyttar jag gärna!
Ungefär så verkar det ha låtit i Sala. Alla balkonger är inglasade. Iallafall de som vetter mot järnvägen.
Suck
Hm…har inte skrivit på 4 dagar. Nåja, ibland får nöjen gå före slitet. Ägnade helgen åt att pussas! Måste pussla ihop förhållandet efter mitt sårande utspel i söndags. Var så urless på att alltid bli övergiven och lämnad på söndagskvällarna. Ingen som stannar kvar efter helgen, och älskar mig. Så jag gjorde sonika slut med V. Det var egentligen inte allvarligt menat, ville bara få henne och vakna till lite. Få henne att inse att man inte ska ta förhållanden förgivet. Att kärlek är något man måste arbeta på, inget som lever vidare om det inte får näring. Men så enkelt var det inte. Hon förstod inte piken alls. Så jag fick förklara allt…suck vad världen kan vara jobbig ibland.
Bara lite
Orkade inte skriva igår, den var lika eländig som måndagen… Men idag känns det lite bättre – men bara lite. Jag fick prata med H i telefon i 2 minuter. Han skulle lägga sig, så det blev inte mer än så. Tänk vilken ambitiös grabb, offrar Bollibompa för att få sova!
Jag har en blå, men vill ha en svart. Lurar på hur jag ska kunna avyttra den blåa, utan för stor förlust. För den svarta ska jag bara ha. Hm…