Vi måste våga känna smärta för att kunna uppleva njutningen. Om livets olika skeenden saknade motstånd och smärta, skulle inte upplevelsen av njutning få samma behållning.

Risken finns alltid att ens hjärta blir krossat av obesvarad kärlek. Men det ska inte få vara ett hinder för att våga känna kärlek. Smärtan av längtan och saknad hör till leken som heter kärlek. Ingen smärta, ingen kärlek.

Som att cykla i uppförsbackar. När benen skriker av smärta och det sprutar mjölksyra genom öronen i uppförsbacken, blir den efterkommande nedförsbacken desto skönare. Då riktigt njuter jag av fartvinden och den vila som erbjuds. Ingen smärta, ingen fartvind.

Ju mer smärta som upplevs, desto skönare är kärleken och nedförsbackarna!