Dagens träningspas till till Taxinge kakslott som tydligen ska ha Sveriges största kakbord. Det räknas nog inte i antalet meter, utan isåfall i antalet kakor. De stod så tätt så tätt kakorna, att i kön till kassan var det svårt att få en överblick över sortimentet. Nöjde mig med en kanelbulle och ett wienerbröd, när jag fick höra att det var 30 minuters väntan på en smörgås. Logistik var inte caféets bästa sida, det var virrvarr av folk hit och ditt kors och tvärs, och att gå i cykelskor på halt parkettgolv var ingen dans.

Tempot var tyvärr lite för högt för mig, så jag fick tacksamt påskljut flera gånger. Fjorton mil har jag aldrig cyklat på en dag, vilket var nytt rekord, likaså snitthastigheten på 31 km/h. Det tar sig. Men på Glömstavägen tog krafterna helt slut, och gruppen glömde bort mig. Fick sträva hemåt själv, vilket var skönt i ett behagligare tempo. Vilade på Ågestavägen och en annan kvarglömd cyklist kom ikapp, så vi hjälptes åt hem. Ännu en trevlig cykeltur i fint väder lagt till handlingarna.