Tyvärr är det så att många människor, särskilt då kvinnor, inte gillar klarspråk, utan det ska lindas in i massa förtäckta ord och betydelser. Som det här med att bjuda på te. Det är vedertaget sen Hedenhös, att frågar man någon ”vill du följa med hem på te”, betyder det något helt annat. På ren svenska betyder frågan helt enkelt ”ska du följa med hem och knulla”. Trots jämställdhet, genuskurser och lika lön för lika arbete, så ska kvinnor fortsätta låtsas vara fina i kanten och förställa sig och bli förnärmade om jag frågar rakt på. Men frågar jag om de vill med hem på te, kvittrar dom förtjust och följer med hem. Och knullar.
Det är sådana dolda sociala regler som vi män helt enkelt har att rätta oss efter om det ska bli något. Inga problem för mig, jag kan ju spelreglerna, men jag tycker ändå att sådana människor är hycklare och skenheliga. Men inte fan fick jag något te i söndags!
Det som gör det där med klarspråk svårt är inte de som bjuder på te och egentligen menar knulla, de håller sig till reglerna samtidigt som de förstör för oss andra. Det som däremot blir svårt är att bjuda hem någon på te när man FAKTISKT VILL bjuda på te helt oknullat.
Men varför ska man bjuda hem någon på te, om man inte vill knulla? Förstår inte riktigt…
Fast det kanske är så att man kommer på att man vill knulla först efter en kopp te? Frågar nån (nån jag gillar och inte krogragg) min ”vill du hem och knulla” kan dom gå en sväng på brunkebergstorg istället. För det kan ju hända att jag faktiskt bara vill ha te. Till att börja med. är teet gott så vet man ju aldrig vad som kan hända.
Man kanske vill bjuda på te och macka. För att försöka bygga en ny vänskap?
Men om man frågar på krogen klockan 12 om man får bjuda på te… Då kan jag hålla med om att det säkert är mer än vänskap som det ska bjudas på.
Egentligen handlar det väl om att man ska pejla in den andra personen? Om man ser att här kan jag tala klarspråk så kör man på det och behöver man komma överens om en gemensamt vokabulär under flörtandet så är det den vägen man ska gå.
Det gäller väl att komma på samma nivå och veta när vissa saker passar att säga?
För är det inte det som är en del av det roliga i att skapa relationer? Vägen dit?
så försvann en hel dj–a kommentar bara för att jag inte var inloggad.
Är det inte så att man pejlar in varandra och ser vilket ”språk” man kan använda?
För det är väl det som är en del av det roliga i att bygga en relation? Vägen dit.
Och frågar man klockan 15 på en eftermiddag om någon vill komma och dricka en kopp te antar jag att det betyder ”jag vill ha lite fikasällskap”.
Men som sagt jag är inte ute i svängen och blir bjuden på te numera…
Klarspråk är alltså inte bra.
Du menar att det är jakten som är roligast, när bytet är fällt är det inte lika kul längre?
Nej nu missförstår du.
Jag skrev en del av det roliga.
Det jag fokuserade på var samtalet, själva vägen till att man är i samma tankebubbla, att man får samma referensramar. Till en början när det gäller ”flörtsnacket” men det gäller även andra samtal också.
Det talade är ju följden av ens egna funderingar tankar och referensramar. Om det talade ordet möter andra tankar och referensramar som är annorlunda hos mottagaren finns risk att budksapet missuppfattas.
Men i söndags var du ju inte bjuden på just te, eller hur? Det var ju en middag för en ihopskruvad möbel som var dealen…
Sofie: nej, hon bjöd inte på te ;~)
Farsan: jag skojade bara. Men du ahr alldeles rätt, så jag förstör inget med att kommentera dina kloka ord något mer.
Bruse: Jag har inget emot skoj. Tvärtom! Fast det är svårt att se när man tryckt på tangenterna med skojtryck i stället för det vanliga fingertrycket.
Exempel1: Det här är allvarligt skrivet.
Exempel2: Det här är roligt skrivet.
Det första var skrivet på skoj. 🙂
Humor och ironi är svårt på nätet. Jag försker bara låta bli att lusa ned allt med massa smileys. En del översållar allt de skriver med smileys och det förtar lite av läsglädjen. Jag kanske gått för långt åt andra hållet. Ska sova på saken.
Hoppsan, hittade några kommentarer som inte blivit publicerade. Ber om ursäkt.