Det kom smygande i fredags, attackerade i lördags och retirerade lite i söndags. Lite hosta kan jag väl cykla med om jag tar det lugnt, tänkte jag imorse. När jag började klä på mig i hallen, fick jag en hostattack som var så illa att jag inte fick nån luft. Står och kippar efter syre samtidigt som jag hostar upp slem. Mysigt!
Tar det aldrig slut det här? Det är lite som mens, kommer var fjärde vecka, sen går det över. Jag har bara cyklat 80 mil totalt iår, förra året hade jag cyklat 100 mil bara i mars. Ska jag hinna få ihop 500 mil före Vätternrundan?
FAN!
Jag vaknade med en ond hals, huvudvärk och toktäppt näsa.
Och jag hade verkligen tänkt att komma igång igen med start idag men tji fick jag.
Det är tufft att längta efter våren…