Vissa dagar går det bara så jävla bra. Vet inte varifrån styrkan kom, mest troligen den härliga vårsolen med upp till sex grader i skuggan. För idag blev de nittio minuterna med Discoglenn ren dödsspinning. Vi började med sju stycken 90 sekunders intervaller med 30 vila mellan. Andra blocket blev styrkeintervaller där jag trodde jag skulle dra sönder nåt i vaderna. Tjejen bredvid trodde nog jag fick en utlösning med tanke på mina gutturala ljud. Tredje blocket var vanliga 4×4. Vid samtliga intervallblock sitter vi 30 och står 30 och mellan dessa intervallblock är det fem minuter stående klättring. Vila? Ja efteråt – vi är inga Zlatan, vi är Anja!

Inget ont om Glenns musik, den är inte dålig, men det finns bättre som jag svarade på direkt fråga. Fördelen med att han kör samma låtar hela tiden, är att jag lyssnar inte, utan bara köttar på. Skulle han komma med nya låtar, skulle jag tappa fokus och lyssna. Förty, lite nytt vore inte fel, samt nåt annat än tekno. Som EBM exempelvis. God EBM är aldrig fel. Lyckades nog så ett litet frö i Glenns teknoöron, när jag försökte få honom att komplettera med lite tung Front 242, men det förkastade han. Dock nämnde han själv att kanske lite Nitzer Ebb kunde passa. Jag håller tummarna och bjuder på Promises från senaste Nitzer Ebb som kom 2010