över 80 cyklister samlade i Fartsa

Jag är en dålig människa. Jag är en dålig bloggare. Skärpning på det. Kan det bero på att euforin över att våren äntligen är kommen och klubbträningarna i Farsta satt fart med besked? Därmed gör jag här en liten sammanfattning om vad som hänt, hur det känts och vad jag har för reflektioner på det.

Nu senast i lördag var det över 80 cyklister som samlades vid Farsta simhall för att träna med oss. Enligt rykten är det över 200 som samlas ute i Brostugan. Så det här med att cykla i grupp på asfalt är trenden. Av dessa 80 som alltså var i Farsta, var det 30 nybörjare vilket är jätteroligt att så många är nyfikna i den ädla konsten att cykla snyggt i grupp. Dock kände vi en liten ledarbrist vid denna anstormning, men det finns gott om dioder, sån halvledare som jag var en gång. Hoppar in vid behov.

Extra roligt var att jag fick med Ove min gamla läromästare i ledarollen, i min nybörjargrupp efter delningen. Han har varit sjukskriven en längre tid, men är nu äntligen uppe i sadeln igen. Han verkade dock lite timidare än förr, men kunskapsförmedlingen fanns kvar. Härligt!

Mika går igenom hur tvåpar fungerar, och Ove hänger på cykeln

Att harva runt med glada nybörjare är utvecklande för mina ledaregenskaper och även om farten faktiskt blev runt 25 i snitt, så utvecklar det mig inte som cyklist. Därför satsade jag på söndagsträning igår, även om motvinden till Farsta och stummande ben försökte övertyga mig om att sängen hade varit bästa platsen en solig söndag. Vi blev åtta personer i min grupp med målsättning på runt 27 i rullsnitt vilket vi höll med råge. Ingrid droppade tyvärr av redan vid Tullinge och hon må vara en stark och duktig pensionerad cyklista, men cykla två dagar i rad var nog inte hennes grej. Men efter ett tag fick vi påfyllt av en kille som missat hela samlingen med en halvtimme och jagat ikapp oss. Efter Pålamalm och fartsträckan där de starka fick trötta ut sig, blev vi grymt jämna och vi höll bra fart utan ryck och konstigheter. Alla var lika lyriska över hur bra vi jobbade ihop, så vi struntade i alla brukliga fartsträckor och jaktstarter. Det var sådär gudomligt härligt flyt hela vägen hem i medvinden att jag fick gåshud.

Och det är så cyklingen ska vara, glädjefylld, härlig och lustfylld.

Cykla snyggt och kramas i trafiken!