Hon är ung och späd, men har en fantastiskt vass och hård armbåge. Den körde hon in i skuldrans muskler som var synligt svullna och kvittrade glatt:

– Nu blir det femton minuter pina

Det hade blivit bättre, men så förra veckan började det sakta göra ont igen. Så illa att jag inatt vaknade och fick ta värktbletter. Det var inte bara musklerna runt skuldran som började värka, utan även själva axeln. Det har den inte gjort på över två månader.

Hon blev också lite bekymrad över bakslaget, men gav sig alltså på musklerna. Värst var nog när hon för första gången gav sig på bicepsmuskeln och dess fäste på axeln. Det är nog där en del av mina sömnproblem finns, jag kan inte ligga med armen hur som helst när jag sover utan att det gör jävligt ont just där.

– Du får skrika, det är normalt

Tack, men idag behövdes det inte. Det räckte med att göra fula grimaser. Vet inte om det var grimaserna som fick henne att le, eller bara hennes sadistiska läggning. Oavsett, så är hon duktig och ger inte upp, även om jag själv börjar tvivla en smula.