Tjohoo, det snöar! Ännu mer snö till den roliga snöcykligen. Det är så härlig känsla att cykla på stigarna när det är massa snö i skogen. Det blir inte bara ljusare i skogen så dopaminerna rusar till, skogen blir helt enkelt vackrare med kläder på. En naken skog utan varken löv eller snö är bara sorgligt. Det blir tystare i skogen när det är snö på stigarna, snön dämpar effektivt alla ljud. Cyklarnas skrammel hörs inte, men det kan nog bero på att snön täcker rötterna och stenarna, så turen blir jämnare, och därmed snabbare. Och skulle jag vurpa, så landar jag mjukt i den härliga snön. Och det är ju bra.

Synd bara att temperaturen bara är runt nollan. De stora blöta och leriga pölarna fryser inte till, utan har blivit djupare sen i somras. Det är en viss upplevelse när framhjulet försvinner ned till hälften i en sån pöl, och man obönhörligen fastnar och det tar stopp. Som tur finns snön där och tar emot. Dessutom får jag med halva skogen med in i badkaret när det är så slaskigt. Avloppet proppas igen snabbt igen.

Får jag önska, vill jag ha fem minusgrader, så det inte blir så slaskigt. Och så svettas jag inte så mycket när det är kallt. Det är skönt med kyla.