Från början fanns där inget, varken något eller ingenting. Det var null. Men så dök hon upp och bökade in sig, skapade sig ett visst utrymme, hon tog plats. Och jag tyckte om det! Det kändes tryggt att hon var där. Nu har hon dock tagit sig ut därifrån, och utrymmet hon skapade blev kvar. Kvar blev istället ett tomrum efter henne. Så småningom kommer det att sluta sig, fylla tillbaka så tomrummet försvinner. Det vet jag, för det gör det alltid. Men egentligen vill jag inte att det blir null igen, att det blir intet. Jag vill att någon annan fyller ut tomrummet, innan det försvinner. Det är vidöppet nu, så passa på och flytta in. Tomrum finnes för skötsam flicka.
En jag-tycker-om-dig kram i väntan på att rätt skötsam flicka flyttar in hos dig!