Gaggia, Gaggia och Musetti. Viva la France!

Varenda morgon innan jag ens slår första drillen, slår jag på min espressomaskin, för att göra en latte gjord på en dubbel espresso från min espressomaskin. Nog den bästa hushållsinvestering jag någonsin gjort. Köpte min Gaggia för tolv år sen efter en resa till Paris, där det går att få en espresso i varenda gathörn. Men innan jag köpte den, gjorde jag en ordentlig marknadsundersökning, läste recensioner, kände på maskinerna i butiker och sökte på nätet. Ja, då fanns inte så mycket på nätet om Gaggia, men det jag fann, var att herr Achille Gaggia 1938 fick patent på hur dagens espressomaskiner brygger kaffet. Originalet kan ju aldrig vara fel, eller hur? Min egen har bara puttrat och gått sen 2001, och det enda jag gjort med den förutom att några gånger om året förutom att avkalka den och skruvar isär den för att rengöra den ordentligt, är att jag bytt gummipackningen en gång. Det kan vi kalla för kvalité. Så är filterhållaren gjord i gedigen gjutjärn, vilket borgar för att den håller värmen ordentligt. Många tillverkare på den tiden hade filterhållare i aluminium, varvid vattnet kallnar när det pressas genom kaffet.

Men för att få bra espresso krävs bra kaffe. I början köpte jag färdigmalet, men efter bara något år köpte jag mig en kaffekvarn. Även den av märket Gaggia. Vad annars? Och den  bara maler och maler. Då började jakten på den perfekta espressobönan istället. Testade mig runt och till slut föll jag för Musetti som jag då fann hos Hemköp. De bönorna var inte bara enligt mig de godaste, de var också de billigaste espressobönorna i stan.

Musette från Rapha

Musetti ska dock inte förväxlas med en musette, en liten väska som massörerna på etapploppen delar ut till cyklisterna på speciella langningställen innehållande förnödenheter som bars, riskakor eller vad respektive cyklist nu gillar. Den kan säkert innehålla kaffe också, det skulle iallafall jag uppskatta de sista sega milen. För så är det, cykling och kaffe hör ihop, de lever i symbios med varandra. Kaffe hör till cyklingen precis som kyssar hör till kärleken. Så till den milda grad att eder undertecknad självsvådligt myntat uttrycket till de som cyklat men inte fikat:
”har du inte fikat, har du inte cyklat!”