Efter bara några timmars dålig sömn i en lokal med massa tjatteregon som inte kan hålla käft när folk försöker sova, klev jag upp två och inmundigade frukosten i lugn och ro. Klädde på mig och rullade ned till starten som skulle vara 4:04 och träffade de andra. Lite småkallt, men inte så jag frös. Visste att det skulle bli varmt när vi kommit igång. Började som grindvakt med Jonas, och det var faktiskt rätt behagligt och trevligt att ligga där. Jonas hade nästan stenkoll på allas namn, och sa till när den som var sist i högerledet skulle växla över till vänster. Jag lärde mig rätt många namn med tiden, så det var en bra lektion i minneshantering.

Det var bra mot- och sidvind ned mot Jönköping, men vi höll ett bra rullsnitt på cirka 31,5. Tyvärr så gick en kille på hjul redan efter några mil och fick smaka asfalt. Men varken han eller cykeln fick några skador, så vi drog vidare allihopa. Vi hakade på en sub 9 grupp tidigt och kunde ligga bakom och rulla med. Men på något sätt så började vi köra om och vi var en del i båda grupperna som undrade med ett flin varför en sub 10:a kör om en sub 9:a. Hejhej till Lizette som ledde den gruppen.

Före Jönköping kom Lisette ikapp oss och hade tappat bort sin grupp. Så hon lade sig bakom oss ett tag. Han även se Johanna och Paula vid en omkörning och hann både heja och få ett svar tillbaka. Där nånstans så kom även en annan sub10-grupp ikapp oss, och Carolina gick upp jämsides med mig och frågade om farbror behövde hjälp. Sådär höll hon på och terroriserade oss med glada tillrop ett tag. Backarna ned till Jönköping plockades därför i ett nafs med sådana roliga kamrater med glatt humör. Allt kände roligt, trevligt och behagligt utan några problem.

Genom Jönköping gick det det kanske lite långsamt och efteråt hamnade vi i någon komfortzon. Så efter splash & go:n strax efter Fagerhult proklamerade Jonas att vi ligger lite efter schemat och var tvungna att öka farten lite. Rullsnittet hade sjunkit till 30,4. De värsta backarna var över och vi skulle få medvind minst 10 mil till, så det skulle bli en enkelt match. Men det var då det började.

Antingen var fartökningen på gränsen till vad jag klarade, eller så var det bara ryggen som inte fått vila ordentligt efter fyra timmar i bil och fyra timmar på en inte hundra procentigt komfortabel luftmadras. Eller så har jag för dålig styrka i korsetten. Förty, efter 17 mil och några förningar, som i sig gick bra, började ryggen göra ont. Och det blev bara värre. I Hjo gick jag ned som grindvakt för att spara på ryggen, men det blev inte bättre. Det gjorde riktigt jävla ont helt enkelt. Och ryggvärken gjorde att jag inte kunde ta i ordentligt i backarna, utan jag blev efter uppför, men kunde spurta ikapp. Det var alltså inte benen som var trötta eller slut, de var pigga. Snackade med Anders och han försökte peppa mig, vilket var snällt. Men eftersom jag började tappa uppför, så riskerade jag att sinka de andra. Så vi gjorde upp, att jag hänger med så länge det går, och tappar jag, skulle de strunta mig. Vilket skedde redan i nästa backe.

Gick ut på en p-ficka och drog några sträck med Linnex på ryggen klädde på mig och drog vidare med bara något lägre fart. Det var bra en stund i ryggen, men sen blev det bara värre och värre. Sänkte farten mer och stannade flera gånger och insåg att det kommer inte fungerade. Efter tre mil strax före Karlsborg, kom en sub11:a ikapp mig med bla Petter och Peter jag körde ihop med på Roslagsvåren. Vi hejade glatt på varandra, Där vid depån anmälde jag att jag ville bryta. Lämnade in nummerlappen och chipet och hade sån tur att skambussen hade en plats över och precis skulle gå mot Motala. Därinne satte andra som brutit av flera skäl. Men det gick inte fort, det saknas vägren in mot Motala och det var mötande trafik, så bussen fick ligga i cykelfart hela vägen. det tog lika lång tid som om jag cyklat med gruppen. Så jag kom fram till målområdet ungefär samtidig. Tog min mattallrik och öl, men blev ju utan medalj.

Kollade på nätet och såg att min grupp hade gått i mål på 9:37. Bra jobbat! Och lite surt, för det hade varit kul och fått följa med ända in.

När jag käkade maten kom reflektionerna. Distansen klarar jag av, har cyklat både 30 mil och 20 mil förr, och iår minst två stycken tjugomilare. Och jag kan cykla snabbt numera, utan problem över 31,5 i rullsnitt. Men kanske jag inte klarar av just kombinationen cykla fort en lång sträcka. Får jag samma utvecklingskurva till nästa år, som från förra året, kommer det inte bli några problem alls om jag försöker igen.

Det jag däremot ska satsa på rejält, är att öka bålstabiliteten, om det nu är det som är problemet. Har ju cyklat både långt och länge förut, utan ryggproblem. Jo en gång, och då visade det sig att sadeln var 5 millimeter för lågt. Vet inte hur sadelhöjden var idag. Borde ha mätt den. Dock har jag gått några gånger hos naprapaten det här åren, för att ryggproblem tilltagit, och fått lite övningar. Men dags att ta ett större grepp om problemet. Sen skadar det kanske inte att få bort extradäcken runt magen. Räcker med två extraslangar i sadelväskan.

Är lite besviken att jag var tvungen att bryta, men det kändes rätt då och nu såhär efteråt. I övrigt gjorde jag allt rätt. Rätt klädsel, rätt val av dryck; två flaskor med Vitargo och två med Resorberat vatten. Och sen påfyllning för en omgång till vid den där splash & go. Benen blev heller aldrig trötta, hade mer att ge, men det var ju ryggen som bromsade.

Nu ska jag försöka sova i lokalen med alla egon som snackar och stör utan hänsyn till de som försöker vila. Räknar med att Johanna och Paula inte är imål förrän framåt åtta tiden så vi kommer nog inte iväg förrän framåt tio ikväll.

Trots mina ryggproblem är jag ändå hyfsat nöjd. Gruppen var väldigt stabil och bra, även om jag var lite skeptisk till vissa innan. Vi var duktiga på att ropa kommandon och repetera. I korsningar och uppför höll vi hop riktigt bra. Ledarna Jonas och Anders var super hela tiden. De höll ihop oss, manade på oss, höll reda på allas namn, höll kol på tiden, sa från om vi gjorde något fel. Allt var perfekt i gruppen. Tack alla i sub 10A för förmånen att få åka med er och ett sort tack till Jonas och Anders för superbra ledning!

Jag har lyft mig rejält från förra året och cyklar riktigt snabbt nu. Tack vare genomtänkt träningsplanering och jag fick av Gunilla. Tack! Nästa år är jag ännu snabbare och kommer inte ha några ryggproblem alls. Jag SKA under tio timmar. Om det nu inte går med sub nio…