Huvudvärken i tisdags satte stopp för backintervallerna. Så jag körde egoträning igår. Och idag var det dags för egokörning på Ekerö. Dagen efter egobackintervallerna. Smart!

Funderade som bäst ut en cykelbortskänkesannons, när något vitrosa kom leende mot mig. Det var Johanna! Och när vi stod där nära Lindötunneln, kom minst fem Fredrikshofsklungor förbi. Jag tapapde räkningen. Imponerande, minst 50-60 pers på samma träning! Han se Jonas och Lisette. Hejhej!

Varför skänka bort cykeln? Vid Färentuna kyrka kände jag i benen det osmarta med att träna dagen efter backintervallet. Samt att jag tog fel varv på Färentuna. Blev medvind inne i vindskyddande skog och motvind på öppna fält. Inte ett av mina genialaste drag. Men på en sträcka av en kilometer, vajade flaggorna åt tre olika håll. Blev aldrig klok på åt vilket håll det blåste åt.

Men hade jag inte varit så trött och missat 18.30-färjan, så hade jag inte träffat Johanna på vägen via stan istället. Efter det blev jag glad hela vägen hem.

Tack Johanna, ditt alltid närvarande leende smittar. Har jag chans på dig?