Det är när jag krypkör i makliga 20-30 km/h på Frösundaleden, Huvudstaleden, Essingeleden, Södra länken, Nynäsvägen osv, som jag undrar var den där friheten att köra bil är någonstans. Den där friheten att äga bil som alla bilägare talar om. Är det frihet att sitta fast i bilköer, oförmögen att ta sig framåt, bakåt eller någon annanstans? Med cykeln kommer jag fram fortare, friskare, billigare och miljövänligare. Och jag kan stanna när jag vill. Men nu är det så att våra kära politiker, som med största sannolikhet är köpta av oljeindustrin, bestämt att i u-landet Sverige får vi inte ta med oss cyklar på tåg. Alltså är vi som vill cykla, hänvisade till att köra bil. Imorgon är det SM i singlespeed i Linköping, och jag har därför fått låna kära Gunillas bil. Ännu en fördel med att osingla sig.