Med hjälmen i hand och med förväntansfulla känslor, klev jag över tröskeln för avslutning. Jag fick inget betyg, varken skriftligt eller muntligt, men en utvärdering skedde. Har det blivit som jag tänkt, har någon förändring skett, känns det bättre? Jodå, det har och gör det. Tack och bock, med lättade steg klev jag ut i friheten, ut i vårsolen och framtiden. Jag är botad… eller iallafall friskare… helt normal lär jag aldrig bli. Tack och lov.