Sakta sakta sopas gruset bort från våra cykelbanor. Men är det så vettigt att grusa våra cykelbanor så intensivt som det görs? Det kostar ju en massa pengar att först hälla ut det och sedan framåt våren sopa upp det. Det är bara fyra fem månader som cykelbanorna är farbara innan de häller på grus igen. Till vilken nytta?

En del grus stannar heller inte kvar på vägarna, det blåser bort av trafiken och vinden ner i diken och ut i naturen. Eller som vid snöfall då de först sandar, och sen kommer plogbilen och plogar bort både snö och grus rakt ut i naturen. Våra diken, gräsmattor och ängar är täckta av detta gråa dask och vår natur har blivit stora grustag. Hur nyttig är all detta grus i vår natur? Hur hälsosamt är det om det kommer ned i grundvattnet? Gruset har inget i naturen att göra.

Det vore billigare om de helt enkelt gav fan i att hälla ut massa grus som punkterar däcken, minskar friktionen mellan däck och asfalt till noll och sen förstör kläderna på grund av vurpan som uppkommer av den totalt uteblivna friktionen mellan däck och asfalten. Finns ingen anledning att överhuvudtaget grusa cykelbanor, då det är livsfarligt att cykla på. Räcercyklar har 23 millimeter breda däck och det räcker med ett enda gruskorn för att du ska förlora kontakten med asfalten. Så vad är vitsen med att grusa cykelbanorna? På vintern har vi dubbdäck, som fäster hur bra som helst på snön och isen. Men inte ens dubbcäk hjälper mot rullgruset, utan vurpan är ett faktum.

Allt detta vägdam från sand, grus och partiklar upprivna av vägtrafiken dödar 2000 människor per år. Sluta grusa våra vägar och spara tusentals liv, spara vår natur, skydda vårt grundvatten och spara en jävla massa pengar! Våra skattepengar!