Det kanske är som många säger, att jag är en nostalgiker. Jag gillar gamla saker, se på gamla bilder, se gamla svartvita filmer, och pyssla med gamla spårvagnar på min fritid. Så jag säger inte emot, det är nog på det viset. Men i andra sammanhang är jag väldigt i nuet. Det ska göras nu, inte sen. Det går inte att vänta, för jag saknar tolamåd – som jag för övrigt inte ens kan stava till. Därför är mitt ordspråk Nu!

Ibland hamnar jag i framtiden utan vilja det, vilket jag gjorde i igår. Vissa digitalkameror har inbyggda gps:er och skriver in koordinaterna var bilden är tagen, in i bildens exif-taggar. Sen är det bara att läsa ut exif-datan med hjälp av exempelvis PHP och plotta ut bildens position på förslagsvis en Googlekarta. Hur sexigt som helst. Helgen ägnades åt att hacka ihop ett sådant php-script, som läser ut exif-data ur en bild och plottar in den på en Googlekarta. Hade ståpäls hela tiden.

Men vad gör man om man inte äger en sån kamera, med inbyggd gps? Lätt fixat, bara ta med sig valfri gps ut på fotorundan. Viktigt är att kamerans klocka är exakt rätt inställd på sekunden. Väl hemmavid är det bara att importera bilderna och gpx-filen från gps:n in i programmet GPiSync, som uppdaterar geo-taggarna i bildernas exif-data med koordinaten för var bilden togs. Hur enkelt som helst. Sen är det bara att visa bilderna på exempelvis Flickr eller på Panoramio, så visas bilderna på en karta. Hur sexigt som helst. Men jag upptäckte ett problem. I GPiSync var jag tvungen att sätta UTC Offset +2 timmar för att den skulle kunna matcha klockslagen på bilderna med tidstämpeln i gpx-filen. Lite paradoxalt där, att leva två timmar in i framtiden. Det är i nuet jag ska leva, inte sen.