Ganska snabbt sjönk jag ned några decimeter genom bänken och försvann. Allt bara flöt iväg, tankar, kroppsdelar samt uppfattningen om tid och rum. Det var inget som irrade runt, inget som klämde, inget som oroade. En total upplevelse av att bara vara. Tyvärr varade det bara en halvtimme och nu vill jag ha mer. Mer av närhet, mer av stillhet, mer av kroppskontakt. Får dock hålla mig i några dagar tills Lisa kommer hem och vi ska gå på chokladmässan. Det ska bli müsli.
Gillar dina ettiketter på inlägget. Precis vad livet handlar om.
Behövs det mer? Kärlek, kaffe, choklad å cykling?
cyklingen kan du skippa.
Aldrig, den håller mig ung och vacker. prova själv får du se…
(ska inte du va sjuk förresten?)
jag har svullen hals 🙁
du skrattar för mycket på jobbet