Efter att ha väntat i två timmar på ambulans, dog en 34-åring som fått hjärtinfarkt. Han dog i sin mors armar som förtvivlat under två timmars tid försökt förmå SOS Alarm att skicka en ambulans. Nyheten kunde läsas i många tidningar.

Är det den nya tidens tecken, att vi ska behöva dö i väntan på hjälp? Hjälp som vi via världens högsta skatter betalar för och förväntar oss att erhålla när vi behöver dom. Och som vanligt är det ingen som vill ta på sig ansvaret. Det fegas ur och bortförklaras, det är alltid någon annans fel.

— Det är inte säkert att någon har gjort fel, säger Lotta Lundin till TT, resurserna räckte helt enkelt inte till.

Självklart är det någons fel att det inte skickades ut någon ambulans. Självklart är det någons fel att det inte finns resurser. Det får inte handla om resursbrist när det handlar om människoliv. Det får aldrig aldrig komma dithän att en människas liv står på spel för att det saknas resurser. Då är det ett systemfel någonstans. Och det felet är självklart någons. Alltid!

Med världens högsta skatter borde vi ha outsinliga resurser och kompetenta människor som fattar livsavgörande beslut. Tyvärr ser verkligheten helt annorlunda ut. Vi lever i en socialistisk planhushållning, där det bara finns resurser för ett visst antal ambulansutryckningar. När det antalet överskrids, saknas det resurser. Vi får hoppas nuvarande regeringen verkligen genomför sitt systemskifte. För våra livs skull!