Nu börjar dagarna bli så långa att det är ljusare på morgonen när jag går hemifrån och ljusare när jag går från jobbet. Men det är inte riktigt ljust när jag går hem, utan en långdragen skum skymning. Då det är så mörkt så lamporna behövs, men för ljust för att de ska lysa upp tillräckligt. Det är skymningens mellanläge mellan dag och natt, där det är varken eller.

Någon riktig vinter fick vi aldrig, utan en halvdan gäspning. Våren har börjat göra sig påmind, men inte riktigt, då det idag är minusgrader. Ett mellanläge mellan vinter och vår, där ingen årstid verkar ha kontrollen, utan kampen förs fram och tillbaka.

Ungefär som mitt liv just nu. Det befinner sig i ett mellanläge, på väg från det ena stadiet till det andra, men just nu är det bara ingenting. Det är bara en tomhet som väntar på att fyllas med det nya, nu när det gamla håller på att sopas bort. Befinner mig i gryningens mellanläge, på väg ut ur mörkret och in i ljuset. Men snart är vi där, i ljuset.