Riktig värk har jag upplevt många gånger, särskilt efter ett otal ögonoperationer. Värk som maler och gnager och där starka värktabletter hjälpt. Men jag har aldrig tidigare upplevt riktig smärta. Nu har jag det. Det är inget jag kan rekommendera.

Happyrajd inklusive bad och grillning. Bara en kilometer kvar till ölen i Sjöstaden. Då tog det tvärstopp och jag landade rakt på högeraxeln. Smärtan inföll direkt. Försökte ställa mig upp, men var tvungen att sätta mig ned. Kände att jag var på väg att svimma. De andra anslöt och synade skadan och tejpade ihop mig med armarna i kors där vänsterhanden stödde högerarmen. Sen var det bara att knalla någon kilometer på den knixiga stigen ned till Lilla Sickla. Hade jag ramlat hade jag ingen hand att ta emot mig med, men det gick bra. I väntan på taxin försökte vi med gemensamma krafter och idéer sätta eller lägga mig i olika positioner för att minska smärtan i högerarmen. Först i taxin blev det lite bättre när jag satt dubbelvikt och hade armbågarna i knät så axeln avlastades.

Väl på Södersjukhuset började de pumpa mig med morfin. Mycket morfin, smärtan ville inte ge med sig i första taget. Somnade till slut hög av morfinet men lyckades emellanåt ringa några svamlande samtal till Elin. Efter några timmar fick jag komma in till röntgen. De vred och vände på mig för att få bra bilder. Och jag kontrade med att skrika av smärta. Sen ny väntan på resultatet från röntgen. Läkaren konstaterade att axeln var ur led och skulle hämta hjälp. I väntan gjorde jag någon hastig rörelse i sängen och det högg till två gånger, så försvann all smärta som i ett trollslag. Bara minuten efter kommer två läkare in för att lägga axeln på plats. De konstaterade att den redan var på plats och de inte kunde göra något.

– Varför ska jag vänta flera timmar, när jag fixade det själv, försökte jag skämta
– Nu ska du inte vara så aggressiv, svarade läkaren bitskt tillbaka

En del saknar verkligen humor.

Sen en ny väntan på röntgen för att se att allt var på plats och inget var trasigt. Efter att axeln hade hoppat i sitt läge och all smärta hade försvunnit, var jag så pigg att jag orkade stå upp utan problem. Inget trasigt, allt såg ok ut, så jag blev hemskickad med en veckas sjukskrivning.

Åtta timmar på akuten, och inget gjorde de. Jag fixade det ju själv. Det är absolut ingen lyx med axelluxation.