Hela veckan har värdelösa SMHI lovat regn. Och jag som vill ut och fincykla! Men ska det regna vågar jag inte chansa och ta ut räcern för en långrunda. Så jag har tagit pendlarhojen och packat väskan för inomhusaktiviteter och regn. Men efter det mulna vädret på morgonen har himlen varje dag spruckit upp. Så min extrastora packning med regnkläder och ombyte har känts väldigt onödig. Cykelabstinensen sprutar ur öronen!
Men så ikväll gjorde jag iordning räcern och plockade fram kläder. Nu har de lovat sol för imorgon, och kvällshimlen sa samma sak. Äntligen ska jag få äntra min landsvägscykel för en längre tur. Men så fick jag ett telefonsamtal som omkullkastade alla mina cykelplaner. Det var Elin som ringde och sa att hon mönstrar av redan på fredag. Det är ju redan i övermorgon det! Blev så glad att jag direkt fick träningsvärk i mungiporna.
Så nu blir det ingen räcercykling imorgon heller. Men det gör absolut inget. Min matros kommer ju hem. Hem till mig. Till bara mig! Då är räcercykling bara blaha blaha!
Nu låter du ju nästan glad! 😉
Nästan? Bha!
Ahh vad galet skönt för din skull att hon kommer hem tidigare!!! Jag skulle också flinat av glädje så jag fick värk i hela skallen. Klart jag gläds med er båda! UNDERBART!
Instämmer, UNDERBART! Nu kanske vi får läsa om något annat än saknad. ;P